Blandar ny och gammal kultur (Salzburg, Österrike, 22/6, 2018)

Christian Laserer är en väldigt duktig guide i Salzburg.

Efter en natt med regn och storm tittade solen fram på morgonen igen i Salzburg (www.salzburg.info). Jag vecklade därför upp min Brompton (www.brompton.com) och tog ut riktningen mot floden. Att cykla intill vattendrag är ju alltid praktiskt. Dels är det lätt att orientera sig och dels är ju nivåskillnaderna behagligt små.

Förgyllt klot och två neutrala figurer.

Efter ett par mils cykling efter de gröna flodstränderna men perfekta cykelvägar var jag tillbaka på Radisson Blu Hotel Altstadt (www.radissonblu.com), som jag verkligen lärt mig uppskatta. Inte bara för att det är ett väldigt bra och charmigt hotell i ett väldigt vackert gammalt hus utan framförallt för att de som jobbar här är otroligt trevliga och glatt hjälper till med de märkligaste önskemål. I receptionen träffar jag Christian Laserer på Salzburg Smile Tours (www.salzburgsmiletours.at) som ska ta mig runt i den gamla barockstaden under några timmar.

De senaste åren har Salzburg satsat på modern konst för att man inte bara ska förknippas med Mozart (som ju föddes och växte upp här, vilket inte är något man missar…), Sound of Music (som spelades in här) och uråldriga kyrkor och kloster (som finns överallt).

Den andra delen av konstverket.

Just nu finns det 13 stora, moderna offentliga konstverk spridda runt om i stan och tanken är att det ska bli fler. Det mest kända är nog det enorma förgyllda klotet med en man på toppen. Konstnär är tysken Stephan Balkenhol. Klotet (som lätt drar tankarna till chokladkulorna Mozartkugeln…) är väldigt välbesökt.

Vad de flesta missar helt är att det finns en andra del av konstverket. Det är en liten och ganska anspråkslös skulptur av en kvinna i en röd kjol som står i en klippnisch högt över den tunnel som går rakt genom berget under borgen i Salzburg.

Här kan du köpa den riktiga kulan i silverfärgad folie.

Apropå Mozart och Mozartkugeln måste detta reda ut en smula. Den ursprungliga kulan skapades 1890 av konditorn Paul Fürst och vann första pris på Parismässan 1905. Många har kopierat kulan och rättsprocesserna har varit många. Vill du ha den ursprungliga kulan ska det stå ”Original Salzburg Mozartkugeln” på den och den ska vara insvept i silverfärgad folie, allt annat är efterapningar. Familjen Fürst gör fortfarande sina kulor för hand i Salzburg och säljer dem i två affärer.

Kapellen i klippan bakom kyrkogården.

Salzburg Card.

Alldeles runt hörnet från det gyllene klotet ligger St. Peters kyrkogård. Här finns också två urgamla kapell som något missvisande kallas för katakomber. Det är de inte, däremot är de uthuggna ur berget för ungefär 1 500 år sedan. De flesta väljer att kika på dem utifrån, men det är väl värt mödan att ta sig in i dem och klättra upp för de branta trapporna. Utsikten från de små fönstren är hänförande. Inträdet kostar ett par euro, men det första du ska göra när du kommer till Salzburg är att köpa ett Salzburg Card (www.salzburg.info). Det finns för 1, 2 och 3 dygn och priset är 28, 37 och 43 euro (halva priset för barn samt lägre pris på vintern). Kortet gäller på all kollektivtrafik och på nästan alla sevärdheter. Du har med andra ord tjänat in kortet väldigt fort.

 

Operorna kan ses på en jätteskärm sponsrad av Siemens.

Det i särklass största evenemanget i Salzburg är förresten Salzburgfestivalen (www.salzburgerfestspiele.at) som pågår under 40 dagar från slutet juli till och med augusti. Det uppförs såväl teater, konserter som operor. Operaföreställningarna är väldigt ofta utsålda, men de kan också ses på en jättelik storbildskärm på torget Kapitelplatz. Här kan man även beställa bord och äta samtidigt som man ser operan för kvällen. Många av Salzburgborna utnyttjar detta, så det är också ett bra tillfälle att träffa andra än turister.

Borgen i kvällsljus.

Kvällen gick också delvis i kulturens tecken eftersom jag åt middag på M32 (www.m32.at), som är den restaurang som ligger i Moderna museet på berget ovanför stadens centrum. Därför måste man börja middagen med att ta en hiss som kostar 3,70 euro. Det är det värt eftersom utsikten från restaurangen är häpnadsväckande. I kväll var dessutom kvällsljuset på borgen något utöver det vanliga. Till och med personalen på restaurangen smet ut för att ta bilder.

Print Friendly, PDF & Email
Det här inlägget postades i Arkitektur, Cykling, Hotell, Konst, Mat och Dryck, Museum, Musik, Österrike, Teater och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *