Bada i Donau och ät på sociala restauranger (Wien, Österrike, 19/6, 2018)

Vardagsrummet i lägenheten.

Efter en bra frukost på Art Hotel Vienna (www.thearthotelvienna.at) checkade jag ut och åkte vidare till Maria på ”At home in the heart of Vienna” (www.at-home-in-the-heart-of-vienna.hotelsinvienna.org). För 58 euro per natt har jag en hel liten lägenhet, men med servicenivå som på ett hotell (förutom reception). Maria är så serviceminded som bara österrikare kan vara! Lägenheten är också väldigt välutrustad, bland annat finns här en dator med stor skärm för gästernas bruk.

Mariahilferstrasse är den stora shoppinggatan.

Sen skulle jag kanske valt en annan heminredare och inte varit fullt så bundis med lampförsäljaren (jag har åtta lampor i sovrummet…), men det är detaljer som mer än väl vägs upp av Marias omhändertagande. Läget är också svårslaget och det är bara några kvarter till början på den stora shoppinggatan Mariahilferstrasse som är proppad med butiker. Här finns alla möjliga (och några omöjliga) märkesbutiker.

Schönbrunn (det här är en av paviljongerna) ska du inte missa.

Efter incheckningen finns det en stor turistattraktion först på checklistan. Det är slottet Schönbrunn (www.schoenbrunn.at). Jag brukar ju inte tipsa om de uppenbara sevärdheterna, men gör ett undantag. Schönbrunn är ett rätt perfekt utflyktsmål för hela familjen. Mamma och pappa får kultur, arkitektur och vackra trädgårdar. För yngsta finns ett särskilt barnmuseum och dessutom ligger Tiergartens Zoo (www.zoovienna.at) alldeles intill. Alla kan sedan njuta på utomhusbadet Schönbrunnerbad (www.schoenbrunnerbad.at) som ligger invid slottet. Vill man bara promenera i parken runt slotten är det för övrigt helt gratis.

Bada från elbåt.

Det här med utomhusbad är en annan upplevelse i Wien. Runt om i staden finns fina utomhusbad, ofta med parkliknande omgivningar. Alla baden kan man hitta på www.wienerbaeder.at. Vill du känna dig som en riktig Wienare ska du ta tunnelbanan (U6 eller U1) till Alte Danube och ta badet i floden här. Det är mycket vackert och inte många turister hittar hit. Ett tips är att packa picknickkorgen och hyra en elbåt av Meine Insel (www.meine-insel.at). Det kostar från 45 euro i timmen, men är väl placerade pengar. Baden är gratis.

Grönt, grönt är det i Sargfabrik och vissa lägenheter har egna trädgårdar.

Vill du se lite av motsatsen till Schönbrunn när du är klar där kan du bege dig några kvarter norrut från slottet. Inklämt inuti ett kvarter hittar du Sargfabrik (www.sargfabrik.at). Den kan kanske bäst beskrivas som en bostadsrättsförening med sociala och kulturella ambitioner. Man bor i helt makalösa lägenheter med trädgårdar, balkonger och takterrasser.

Kant_Ine har god mat och sociala ambitioner.

Men föreningen har också ett kulturhus med massor av musik, egen cool poolanläggning (det är dock bara för de boende och deras vänner, utom på fredagskvällarna då alla är välkomna), dagis och restaurangen Kant_Ine. I restaurangen jobbar många med sociala handikapp och man har haft stor framgång med att få ut människor med problem på den vanliga arbetsmarknaden. För under 6 euro får man en utmärkt lunch! Om jag mot förmodan skulle flytta till Wien är det här jag skulle bo.

Westlicht bjuder på fina fotoutställningar.

Under eftermiddagen hann jag också besöka Westlicht (www.westlicht.com) som är ett fotogalleri med olika utställningar, ett kameramuseum, bokförsäljning och förstås en hel del bilder som är till salu.

Man har också auktioner och för en tid sedan sålde man världens dyraste kamera. Det var en Leica i 0-serien som gick för 2,4 miljoner euro!

Pentax Spotmatic i 24 karats guld.

På ett sätt som inte verkar helt slumpartat är hela museet omgivet av en stor Leica Shop (www.leicashop.com) där alla tänkbara nya Leicaprodukter finns att titta på – och köpa om du har kreditkortet utan limit med dig. Här finns också riktigt fina begagnade kameror. Jag hittade bland annat min andra systemkamera (först hade jag en rysk Zenit som var bättre att slå i spik med än att ta bilder med) – en Pentax Spotmatic. Versionen här i Wien var dock förgylld och klädd med ormskinn!

Assmayers härliga bakgård.

På kvällen fortsatte jag att kika närmare på restauranger med sociala ambitioner genom att besöka Wirtshaus Assmayer (www.assmayer.at), som också arbetar för inkludering. De har bara öppet vardagar och tar inga kort. Restaurangen ser ut som ett äkta gammalt värdshus (wirtshaus) med mörkbruna paneler och slitna mörka bord, men det finns också en härlig bakgård för de varma dagarna.

Spinatnockerln.

God men svårbeskriven dessert.

Matsedeln är en intressant blandning av klassiker som Wienersnitzel samt korv och rätter med nytänk. Den här veckan var det exempelvis salladsvecka med 6 fantastiska sallader på menyn. Själv testade jag spinatnockerln som är österrikisk gnocci med spenat och massor av vitlök, till en stor fräsch sallad, en stor öl, en fantastisk efterrätt som jag inte ens kan beskriva och en cappucino. Allt gick på 21 euro.

Längst in i restaurangen kan du för övrigt fylla på ditt resebibliotek. Där lämnar nämligen folk sina utlästa böcker. Du kan plocka upp vad du vill ha och betala vad du tycker det är värt. Pengarna går till sociala projekt.

Print Friendly, PDF & Email
Det här inlägget postades i Antikviteter, Arkitektur, Båtresor, Hemelektronik, Historia, Lägenhet, Mat och Dryck, Museum, Österrike, Sol och bad, Trädgårdar, Utställningar, Wien och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *