Idealkvarter, handsydda Zlatandojor, olympiazipline och ihålig staty (München, Tyskland, 14/6, 2018)

Bakom containrarna med mysko småverkstäder och barer växer det upp dyra kontorslokaler.

En fördel med att resa ensam är att man utan att verka knäpp kan ägna sig åt att tjuvlyssna på andras samtal. Förutom privata smaskigheter plockar man då och då upp värdefull information. Det var precis vad som hände i går kväll då ett par pratade om Werksviertel Mitte (www.werksviertel-mitte.de). Det är ett stort område öster om järnvägsstationen Ostbahnhof i München (www.simply-munich.com).

För den som är intresserad av streetart är Werksviertel ett paradis.

De slitna gamla fabrikslokalerna började redan för 20 år sedan förvandlas till ett nöjescentrumoch här finns och har funnits otaliga barer och klubbar. Nu har området dock börjat ändra karaktär. Mitt bland de hårt taggade industrilokalerna i varierande grader av förfall växer det upp nya, superdesignade hus och in flyttar webföretag, internationella konsulter och reklambyråer. Här ska också byggas en konserthall för klassisk musik.

Är ljuset dåligt kan man såga upp stora runda hål. Vad en svensk stadsarkitekt skulle sagt är inte svårt att räkna ut…

Tanken är att det ska bli ett sorts idealområde där de billiga lokalerna för konstnärer och hantverkare ska finnas kvar parallellt med dyra nybyggen. Ingen fattar riktigt hur det här ska gå till, men än så länge verkar det funka.

Vad de får (ja,sådana med ull på kroppen!) som en av reklambyråerna tänker ha på sitt grästäckta tak kommer att tycka om musiken som pumpar ut på nätterna återstår att se…

Beachhäng mitt i stan.

Strax utanför Werksviertel ligger en bar/restaurang med det passande namnet Beach 38°(www.beach38.de). Starten var två vänner som ville hitta ett ställe där de kunde spela beachvolleyboll. Nu har det växt rejält och det är egentligen bara havet som saknas för det perfekta beachhänget. När solen går ner är det dock ingen som märker det, så partyt pågår precis som om det vore på Ibiza.

Handgjorda skor fyller fönstret hos Schuh Bertl.

Det perfekta sättet att snabbt lära sig en ny stad är att cykla. Det går fort att ta sig fram, men man är tvungen att ta in omgivningarna för att inte råka illa ut. Då och då hittar man också oväntade guldkorn. Schuh Bertl (www.schuhbertl.de) är ett sådant fynd. Han är något så ovanligt som en skomakare som själv tillverkar alla skor från grunden.

Vad tror du Zlatan skulle säga om de här?

Doften av läder känns långt innan man kommer fram till butiken och i fönstret står klassiska skomodeller, kolla särskilt in sportskorna! På produktlistan finns också bälten, ryggsäckar och helt fantastiska resväskor tillverkade helt i läder.

 

Tante Emma Bistro har ett litet kök med stor mat.

Med doften av läder färskt i minnet satte jag kurs på Tante Emma Bistro (www.tante-emma-bistro.de).

Namnet kommer från ”Tante Emma Laden” som i Tyskland är det vi skulle kalla lanthandel i Sverige. Kort sagt ett ställe med personlig service där det finns allt möjligt. Precis så är det på Tante Emma Bistro – jättetrevlig service, lite av varje på menyn och inte en turist så långt ögat når. Köket är ungefär lika stort som kokvrån var i min första lägenhet, men trots det kommer det ut riktigt smaklig mat.

För att åka Flying Fox måste du först klättra upp 35 meter!

Olympiaparken (www.olympiapark.de), som byggdes inför OS i München 1972 (tävlingar som helt överskuggades av massakern av 11 israeler) måste vara en av de vackraste olympiska anläggningar som skapats. Den ligger i ett kuperat parklandskap med massor av vatten. Och det bästa av allt är att alla anläggningar används för fullt än i dag, året är fullspikat med sport, konserter och mässor. En av de absolut häftigaste attraktionerna är Flying Fox. Först klättrar du upp och går över det mycket speciella taket på Olympiastadion och sedan åker du en 200 meter lång zip line rakt över gräsplanen! 40 euro kostar färden.

Den okända spiraltrappan i Bavariastatyn.

Hittills har jag ju lyckats undvika att nämna det som alla känner till om München, men nu kan jag inte låta bli. Vi pratar förstås om Oktoberfesten (www.oktoberfest.de). Den två veckor långa ölhyllning som har sex miljoner besökare varje år! Theresienwiese, där festen äger rum, är under resten av året ett rätt trist gräsfält uppbrutet av sprucken betong. Uppriktigt sagt för det mer tankarna till gamla Östtyskland. Ut över allt blickar den nästan 20 meter höga Bavariastatyn. Vad väldigt få människor känner till är att man kan klättra upp via en spiraltrappa inuti statyn och kika ut genom fyra öppningar i hjälmen!

Så här tomt är det på Goldmarie för klockan åtta, sedan blir det proppfullt så beställ bord.

Kvällens middag gick av stapeln just runt hörnet från mitt hotell. Goldmarie (www.goldmarie-muenchen.de) heter den utmärkta krog som serverade maten i dag. De lagar lokal mat med en elegant och modern touch. Många av rätterna är vegetariska och de lokala råvarorna dominerar. För mig blev det jordärtskocka till förrätt, bayersk ravioli med spenat till huvudrätt och en makalös rosmarinpannacotta som avslutning.

Goldmarie har för övrigt några enkla men snygga rum ovanpå restaurangen. 70 euro per natt för ett dubbelrum är ett fantastiskt bra pris i centrala München.

Print Friendly, PDF & Email
Det här inlägget postades i Arkitektur, karneval, Kläder, Konst, Mat och Dryck, München, Tyskland och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Idealkvarter, handsydda Zlatandojor, olympiazipline och ihålig staty (München, Tyskland, 14/6, 2018)

  1. Grit Ranft skriver:

    Hej Clas,
    det låter som en spännande dag i min stad!
    Men kom tillbaka till Teresienwiese en solig och blåsig dag i höst! Efter alla öltälten har tagits bort efter Oktoberfest sa är det underbart att flyga drake här! Med den fatastiska Paulskyrkan i bakgrunden ser det inte alls tråkigt ut längre…
    Trevlig resa önskar Grit

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *