Omvägen till Toscana (Malmö/Göteborg, 18/8, 2011)

Min resa till Toscana börjar med en avstickare via Malmö och ett fakirplan med Malmö Aviation (www.malmoaviation.se). Som vanligt fungerar det utmärkt – jag gillar verkligen att hoppa på en fräsch flygbuss (www.flygbussarna.se), åka 20 minuter och flyga från lilla Bromma istället för stora Arlanda.

Efter Malmö var nästa destination Göteborg och då är det ju rätt naturligt att ta tåget. I avregleringens spår trafikeras sträckan av några olika bolag. På min iPhone kunde jag se att det snart skulle gå ett tåg med något som heter Öresundståg (www.oresundstag.se). Det passade mig perfekt, nu återstod bara att hitta en biljett. Tror ni det fanns en biljettförsäljning för Öresundståg? Självfallet inte. Jag ringde därför till Öresundståg för att fråga var på Malmö Central man säljer biljetter. Efter lång väntan får jag svar av en dam som utan att säga det rakt ut behandlar mig som om jag tillhörde begåvningsreserven. ”Det är bara att gå till Skånetrafiken”, sa hon lätt irriterat. Ja, det var ju logiskt – Öresundstågs biljetter säljs på Skånetrafiken, det kan ju vilken idiot som helst förstå. Varför inte på Waynes Coffea, SJ eller SevenEleven? En skylt kanske skulle hjälpa oss som inte har Malmö som hemstad.

Det här är kanske inte världens bästa bild på filmerna som snurrar på perrongvägarna i Malmö, men det ger i alla fall en hum om hur det ser ut.

När jag sedan kom ner på perrongen på Malmös nyrenoverade central blev jag desto gladare. Hela spårområdet är helt reklambefriat och på betongväggarna snurrar filmer från hela världen. Dessutom är de konstruerade så att det ser ut som att man tittar ut genom tågfönster. Otroligt effektfullt och mycket kontaktskapande eftersom alla som står och tittar omedelbart börjar spekulera i var filmerna är tagna!

När tåget kom in utbröt informationsförvirringen igen. Min biljett hade vagnsnummer och platsnummer. Däremot fanns det inga vagnsnummer på tåget så det slutade givetvis med att jag efter instruktioner av konduktören fick gå genom hela tåget för att nå ”min” vagn. För att få lite bättre plats för min Mac (www.apple.se) hade jag köpt en förstaklassbiljett, men i ärlighetens namn hade jag väldigt svårt att se någon skillnad på andra och första klass på Öresundståg. Det ska möjligen vara att det var konstläder på fåtöljerna istället för tyg som i andra klass. Personligen skulle jag nog ha föredragit det omvända, men det kanske bara är jag som inte vill klibba fast i sätet…

Taket på restaurangen Hovås Kallbadhus sticker upp bakom klippan.

När jag lyckats ta mig loss från sätet steg humöret igen med hjälp av en väldigt trevlig kväll på Hovås Kallbadhus (www.hovaskallbadhus.se) som trots namnet är en restaurang som ligger precis nere vid havet.  Det visade sig dessutom att det var en utmärkt liten skärgårdskrog. Den var precis som jag vill ha det, en liten välkomponerad meny, väl tillagad mat utan krusiduller och trevlig men inte fjäskande service.

 

Print Friendly, PDF & Email
Det här inlägget postades i Flygresor, Mat och Dryck, Sverige, Tågresor och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *