Vildmark för tuffingar (Waterberg-Halali, Etosha, Namibia, 1/9)

Från Waterberg upp till Etosha (www.etoshanationalpark.org) finns det två vägar. Man kan antingen köra tillbaka några mil och ta den stora asfalterade vägen eller ta en ”genväg” via en minimal grusväg. Någon tidsvinst gör man inte, men däremot är det en otroligt vacker väg. Dessutom får man se en del av ett Namibia som man inte hittar så lätt annars. Här ligger ett antal rätt isolerade farmer och det är inte svårt att förstå att livet är rätt tufft här ute. Närmaste stad (och därmed affär) kan lätt vara ett par timmar bort med bil och närmaste granne är säkert minst en halvtimme bort.

Vildmark i Namibia.

Landskap för den som vill bo på landet i Namibia.

Så här ser checklistan ut om du vill flytta ut på en Namibisk farm och ha djur (vilket är det vanligaste i den här delen av landet). Ström? Egen solenergianläggning eller dieselgenerator. Vatten? Borra tills du hittar det, kan lätt bli en bra bit över 100 meter. Skola? Oändliga bilresor, hemundervisning eller internat. Telefon? Ibland kan mobilen fungera, annars är det dyr satellittelefon som gäller. Internet? Se Telefon. Läkare? Räkna med två-tre timmars bilresa. Summera ihop det här så inser du lätt att man måste vara rätt duktig på att ta vara på sig själv för att överleva.

Bara att köra igenom de är områdena känns som ett litet äventyr och det är faktiskt rätt skönt när jag kommer ut på stora vägen utan punktering och bilen i ett stycke. Här måste jag ju (trots att jag är ett stort Land Rover-fan) erkänna att Toyotas terrängbilar är fantastiskt ingenjörskonst. De går att plåga obegripligt mycket utan att de faller i bitar och en riktig Toyota Land Cruiser är drömmen för varje afrikan.

Sjön Otjikoto.

Otjikoto är ett av få ställen i Namibia där man kan se vattenyta året om.

På vägen till Etosha passerade jag ”sjön” Otjikoto. Det är egentligen en jättelik underjordisk grotta vars tak någon gång rasat in och på så sätt skapat en mycket djup sjö. Det känns väldigt ovant att se öppet vatten i Namibia. En spännande detalj här är att det ligger massor av vapen på botten av sjön. Tyskarna tippade i dem när de det stod klart att de skulle förlora första världskriget. En del har bärgats av sydafrikanska dykare, men när en av dem omkom upphörde dykningarna.

Gaten till Halili.

Klockan sex på kvällen stängs gaten till campen Halali för att hålla de fyrbenta besökarna utanför.

Halali är en ganska stor camp som ligger centralt i den fantastiska nationalparken Etosha. I Halali kan man hyra en utmärkt bungalow med ett litet pentry och (självfallet) grillplats (eller braai som det heter i den här delen av världen) för 500-700 namibiska dollar per person (frukost ingår). En härlig buffé kostar bara 150 dollar per näsa och sedan kan man promenera ner till vattenhålet och med lite tur får man se de noshörningar som håller till i detta område.

Print Friendly, PDF & Email
Det här inlägget postades i Bil- och taxiresor, Djur och natur, Lodge, Namibia, Safari och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *