På Domaine Les Rochers är det bara två lägenheter per hus.
Alldeles för tidigt var det dags att Domaine Les Rochers (www.domainelesrochers.com) på La Digue.
Det tyckte tydligen vädergudarna också eftersom de satte igång ett rejält regnväder för att stoppa oss från att lämna vår otroligt trevliga lägenhet på Domaine Les Rochers (www.domainelesrochers.com).
Den märkliga Coco De Mer växer bara naturligt på Seychellerna.
Båten Cat Roses (www.seychellesbookings.com) mellan La Diogue och Praslin (uttalas pralä med franskt tonfall) tar bara 15 minuter, men för det får en turist hosta upp 235 rupees. Vi landar på piren i Baie St Anne och åker sedan direkt till Fond Ferdinand Nature Reserve som öppnade för allmänheten först för några år sedan. Här har man de flesta av världens Coco De Mer-palmer, som ger de mytomspunna dubbelkokosnötterna. 125 rupees kostar inträde och en bra guidad tur.
Nötterna (det är de som är överst på bilden) här är ungefär fem år gamla.
Coco De Mer är en märklig art som har manliga och kvinnliga träd. Precis som i vår värld är det kvinnorna som fixar sista delen av fortplantningen och nötterna har också påtagligt kvinnliga former. Under lång tid hade man ingen aning om var nötterna kom ifrån (de flöt iland då och då på andra ställen) och det gav upphov till diverse sägner om undervattensskogar och andra fantasifulla förklaringar. Det var först på 1700-talet man upptäckte nötterna på då obebodda Seychellerna. Här växer de numera vilt på endast två öar.
Valter är en av dem som berättar om Coco De Mer i reservatet.
De kvinnliga träden bär 6-7 små kokosnötter per år och de måste pollineras inom två dagar (numera görs det oftast för hand). Det gör att det oftast bara är 1-2 nötter som befruktas och växer till de jättelika frukterna. Den största man registrerat vägde 42 kg och det gör den till världens största frukt.
Trädet är mycket ovanligt och sedan länge helt skyddat. När nötterna ramlar ner efter hela 7 års mognadstid tar man tillvara dem och säljer dem som souvenirer för 5 000 rupees styck!
Anse Lazio är ytterligare en kritvit paradisstrand på Seychellerna.
Fond Ferdinand bjuder självfallet även på en massa andra växter och dessutom på en fantastisk utsikt över bukten Sainte Anne, som man når efter ungefär 90 svettiga minuter i trappor i djungeln, glöm inte vattnet!
Nästa anhalt är den otroligt vackra stranden (känns som jag sagt detta förut de senaste dagarna…) Anse Lazio i nordöstra hörnet av ön, där vi äter lunch på Bonbon Plume Restaurant. Bläckfisksallad, räkor med bananer (oväntat gott!) och kokoskaka gör att en viss trötthet infinner sig.
En lägenhet (eller snarare ett hus) på Nid’Aigle Lodge.
Nästa (och dagens sista) anhalt är Nid’Aigle Lodge, (www.nidaigle.co) på den sydligaste stranden Anse Consolation. Lodgen drivs av Sonny Morgan (www.sonnymorgan.com), som också är en av Seychellernas mest kända musiker med 13 album bakom sig och en trogen utländsk publik, framförallt i Australien. 115 euro per natt kostar en väldigt trevlig lägenhet med fint kök och jätteterrass, allt i en prunkande trädgård och ett par minuter från stranden. Att Sonny är en minst sagt trevlig figur gör ju inte det hela sämre.
