Det här har varit en märklig resedag. Jag vaknade i morse 06.00 av något som lät som ett mellanting av allsång och hurrande fotbollshuliganer. När jag öppnade balkongdörren och kikade ner på gatan där jag bor visade det sig att en del av barerna inte hade stängt ännu och partyt fortfarande var i full gång! Hur vanliga människor pallar att bo här övergår mitt förstånd…
Slutsatsen av detta är du som reser till San Sebastian fundera över det kloka att bo i Gamla Stan. Gillar du hejdlöst party fram till morgonkvisten är det en lysande idé, men vill du ha en smula nattsömn är det bättre att söka ett härbärge någon annanstans i stan.
När jag smet ut vid 7-tiden var i alla fall de sista gästerna utkastade och sopgubbarna hade börjat kämpa med drivorna av avfall i den smala gränden. Runt hörnet, på ett av torgen, hade också trängtrupperna till stöd för kvällens fest samlats. Jag menar förstås de som levererar den enorma mängd råvaror och alkohol som krävs för att hålla turisterna nöjda en kväll. När jag räknade lastbilar var det 57 stycken som stod hopklämda på torget och en svärm av svettiga män med pirror som sprang runt till de 100-tals krogar som trängs på en yta som inte är större än Skeppsholmen i Stockholm.
Det låter som rena turisthelvetet, men det märkliga är att det trots allt är väldigt trevligt även i denna del av San Sebastian. Här finns fortfarande påfallande mycket normalt liv. Smeden har sin överbelamrade verkstad vägg i vägg med baren, hårfrisörskan håller till några dörrar längre ner och det finns rätt mycket små affärer som turisterna inte sätter sin fot i.
Hamnen som avslutar Gamla Stan är också mysig med små fiskrestauranger, ett akvarium och ett sjöfartsmuseum. Här går det också att lära sig segla, hyra paddleboards eller kanoter och spela vattenpolo för den som gillar att få huvudet nedtrycket under vattenytan.
Nedanför strandpromenaden ligger den stora stranden där badarna drar sig fram och tillbaka i takt med tidvattnet, som är runt 6 meter i San Sebastian.
San Sebastian är så pass litet att man klarar sig alldeles utmärkt med att promenera eller cykla. Cyklar går att hyra i butiker, men det finns också ett cykelpoolsystem (www.dbizi.com) där man bara betalar för tiden man cyklar och sedan lämnar hojen i ett speciellt cykelställ. Det är också gott om ordentliga cykelvägar. Själv hade jag precis cyklat färdigt och satt mig i skuggan under ett träd med datorn i högsta hugg när jag fick första signalen att något förskräckligt hade hänt i Barcelona, där jag var för bara två dagar sedan.
I takt med att fler och fler fick klart för sig att det hade utförts ett terrordåd i Barcelona blev minerna allt allvarligare och min middag på den fina restaurangen Rekondo (www.rekondo.com) blev en mycket dämpad historia. När jag promenerade hemåt vid 22-tiden hade poliserna även här plockat fram automatvapen och skottsäkra västar.
Ett av kvällens stora evenemang var ett jättelikt fyrverkeri och det gick givetvis inte att stoppa. Däremot hölls en tyst minut för att hedra de dödade. Det var en mäktig känsla när all aktivitet upphörde och 10 000-tals människor kring den flera kilometer långa strandpromenaden tystnade och mobiltelefonernas ljus lyste upp folkmassan.