Nu har jag åkt från ett av världens vackraste bergsområden i norra Etiopien till ett av planetens vackraste kustområden, enligt min mening. Det sträcker sig från den lilla sydafrikanska sommarstaden Plettenberg (www.plett-tourism.co.za) och vidare upp efter kusten via nationalparken Tsitsikamma.
Parken är lite speciell eftersom den täcker både landområdet och havet närmast land. Numera ingår Tsitsikamma i ett större område som kallas Garden Route National Park (www.sanparks.org) och består av tre olika parker efter samma kust. Tsitsikamma och kustremsan väster om parken är ett bedövande vackert kustområde och man tror att det funnits människor här i 50 000 år. Området närmast havet ligger på en platå som sluttar brant ner mot havet och det är inte många som vågar sig på att ta sig ända ner. Det är dock väl värt mödan. Om du ska bege dig ner till havet här gäller det dock att kolla tidvattentabellen (www.tides4fishing.com), det är lätt gjort att fastna i någon vik när vattnet stiger.
Jag väljer att följa den västra parkgränsen ner mot havet. Det tar ungefär en halvtimme att gå genom den regnskogsliknande växtligheten och komma ner till stranden där ödsliga sandstränder samsas med dramatiska klippformationer och ramas in av den djupgröna bergssidan. Trots att det är bara ett par kilometer till staden Plettenberg, som den här tiden på året är proppfull av semesterlediga sydafrikaner, är det inte en människa på stranden. Inte förrän jag når viken närmast staden dyker de första människorna upp.
Strax efter att jag ser de första människorna dyker också mitt mål för dagen upp. Det är restaurangen Enrico´s (www.enricorestaurant.co.za) som ligger precis ovanför vattnet allra längst österut i Plettenberg. Under högsäsongen är restaurangen obegripligt populär och jag får köa nästan två timmar för att få en portion friterad bläckfisk! Eftersom man lägligt nog satt upp en bar precis där kön slutar är dock stämningen lugn och avslappnad och man får snabbt nya bekanta att fördriva tiden med.