Klickar du på landsnamnet får du upp en lista över samtliga Världsarv i det landet.
Indonesien
Tove skakar tass (eller snarare svans) med en vild komodovaran.
Det var förhållandevis kallt när jag var här och tittade på de enorma Komodovaranerna. Kylan gjorde dem så tröga att guiden föreslog att dottern Tove, som då var 10 år, skulle gå fram till en jätteödla och dra den i svansen. Kanske inte det smartaste draget med tanke på att de är rovdjur och att 57 olika sorters bakterier som frodas i munnen på jätteödlan.
Tornet förbereds för det stora lyftet och defileringen genom staden. Att ingen blev krossad på vägen var ett under.
Jag var på Bali första gången redan på 1970-talet och gillade den annorlunda ön redan från första stund. Den mäktigaste upplevelse här hade jag dock 20 år senare då jag av en slump hamnade mitt i en balinesisk kungabegravning. För att genomföra en sådan bygger man ett enormt utsmyckat torn, det jag såg var runt 20 meter högt. Högst upp i tornet placeras kroppen av den som ska begravas. Dessutom satt här en liten pojke (som jag förmodar var en släkting). En armé av frivilliga lyfter sedan hela tornet (som lär ha vägt 10-12 ton!) och bär det genom staden Ubud till det ställe där kroppen ska kremeras. Under själva kremeringen lär också många andra ha kremerats, men det var ett sådant kaos att jag inte kunde komma nära själva kremeringsplatsen.
