Klickar du på landsnamnet får du upp en lista över samtliga Världsarv i Italien.
Italien
- Historic Centre of Rome, the Properties of the Holy See in that City Enjoying Extraterritorial Rights and San Paolo Fuori le Mura
Det är svårt att inte imponeras av Roms historiska centrum och byggnader som Pantheon, Spanska trappan, Colloseum, Forum Romanum och Capitoleum. Det är i och för sig väldigt roligt att se dem, men det är faktiskt ännu mer spännande att bara driva omkring och studera alla de fantastiska gamla byggnader i alla upptänkliga stilar som finns i Rom. Det bästa av allt är att man kan kombinera de outtömliga resurserna av arkitektur och fornlämningar med både modern design i form av skor och kläder samt fantastisk mat. Vill du läsa mer om Rom kan du bara skriva staden namn i sökrutan högst upp på sidan så finns det mer läsning.
Florens må vara fullproppat med turister, men trots det går det alltid att hitta en bakgata med en liten restaurang där det känns som att det enbart sitter stamgäster som bor i just det kvarteret. Just den hemtrevliga känslan i kombination med alla fantastiska saker att titta på är väl värd att resa dit för. Kläd- och skoaffärerna går föresten inte heller av för hackor.
Att komma till Pisa (som faktiskt är riktigt kul att besöka trots att det är extremt turistigt) med bil under högsäsongen är inte någon hit. Själv cirklade jag runt rätt länge innan jag hittade en, i mina ögon, helt perfekt P-plats bara några minuters promenad från det lutande tornet! Förklaringen kom några månader senare när jag i brevlådan fann ett artigt brev från polismyndigheten i Pisa. De ville ha betalt (mycket!) för att jag hade parkerat i en extremt förbjuden zon. Jag måste motvilligt erkänna att jag var rätt impad av att de hade orkat leta reda på mig och betalade därför snällt.
Italien är märkligt. Man kan vara på ställen som är fullständigt nerlusade med turister och platserna är ofta jättetrevliga i alla fall. Ett sådant ställe är Venedig där man ibland undrar om det verkligen bor någon i de centrala delarna eller om allt bara är en stor kuliss där de som jobbar här flyter in på kanalerna varje morgon. Trots detta är det en väldigt trevlig stad där man kan promenera runt hur länge som helst och hela tiden upptäcka nya saker. Det gäller dock att se upp en smula, det kan bli väldigt dyrt i Venedig. Mitt livs dyraste taxiresa (räknat på avståndet) ägde rum i Venedig för ett par år sedan. Jag skulle ut på min första kryssning och bestämde mig för att anlända till fartyget i stor stil. Därför beställde jag färd med en fantastisk taxibåt i mörkt ädelträ. Resan tog uppskattningsvis 10 minuter och jag har förträngt den exakta summan, men har för mig att notan landade på nästan 1 500 kronor! Dessutom landade vi en bra bit bort från kryssningsfartyget så jag fick släpa mina väskor tvärs över en enorm hamnplan i stekande sol utan att någon uppmärksammat min stilfulla ankomst…
Första gången jag var i San Gimignano (staden med alla de höga, smala tornen) bodde jag hos en äldre dam. Hennes engelska var rätt skraltig och min italienska obefintlig, trots det försökte vi prata med varandra. Jag var nyfiken på hur länge hon hade bott i huset, men hon missförstod frågan och berättade istället att familjen hade bott där sedan 1300-talet! Det är en svindlande tanke. Jag kan inte i mina vildaste fantasier tänka mig att det finns någon i Sverige som fortfarande bor på ett ställe där familjen flyttade in för ungefär 700 år sedan. Vill du läsa mer om Toscana kan du klicka här.
Jag ska på en gång medge att jag inte sett de berömda hästkapplöpningarna på Sienas torg, trots att jag varit i favoritstaden Siena massor av gånger. Jag har dock besökt den i samband med att de olika stadsdelarna laddade upp inför den prestigefyllda tävlingen, som heter Palion. Bara det är en upplevelse med kläder som går i egna lagets färger, massor av fanor och ett skanderande som får svenska fotbollsfans att framstå som blyga småflickor. Vill du läsa mer om Toscana kan du klicka här.
Pienza byggdes på 1400-talet av påven Pius II och är en av mina toscanska favoritstäder. Jag tycker dock ni ska lägga besöket kvällstid när de flesta turisterna dragit sig tillbaka och ni kan göra ett besök på Ristorante Il Rosselino. Den har bara tolv platser och är en restaurang i den högre skolan där man älskar sin tryffel och kreditkort fortfarande är en helt främmande företeelse. Ett annat bra (och betydligt billigare) ställe i Pienza är Dal Falco som har det bästa grillade lamm som går att få för pengar. Dal Falco har också några rum. Vill du läsa mer om Toscana kan du klicka här.
Pompei är obegripligt stort så de grundläggande råden för att besöka staden, som begravdes i vulkanask, är att ta gott om tid på sig, ha bekväma skor och en ryggsäck med matsäck och mycket vatten. Att hyra en egen guide för en del av tiden kan också vara en bra idé eftersom väldigt mycket man stöter på tyvärr är mycket dåligt förklarat. Området är fantastiskt, men museipedagogiken ger jag uppriktigt sagt inte mycket för.
Amalfikusten strax söder om Neapel är en av världens vackraste kuststräckor. Vi bodde en dryg vecka i byn Positano för några år sedan. Villan vi hade lånat låg precis på kanten till det bergsstup som ligger mellan husen i byn och den smala strandremsan. Från huset slingrade sig en privat trappa hela vägen ner till vattnet och i en änden av stranden låg (och ligger fortfarande hoppas jag) restaurangen La Marinella. Den ser verkligen inte mycket ut för världen, men serverar helt fantastisk mat. Makalösa råvaror som färdats minimala sträckor och som tillagats utan några krusiduller är konceptet. Vill du läsa mer om Positano kan du bara skriva in byns namn i sökrutan högst upp på sidan så finns det mer läsning.
Verona har jag bara besökt som allra hastigast, men jag hann i alla fall med att titta på den ovanligt välbevarade romerska arenan och inser hur fantastiskt det måste vara när man under somrarna framför olika musik-och balettstycken på arenan.
Tyvärr är den del av alperna som kallas Dolomiterna också ett område som jag bara sett som hastigast ett par gånger. Första gången höll för övrigt på att bli den sista. Jag och en kamrat körde ner till Italien i en Suzuki Samuraj. Resan var inte bekväm och det blev inte bättre av att vi hade lämnat det tunna galontaket, som normalt skyddar en smula mot sol och regn, hemma i Stockholm. På vägen ner genom Dolomiterna kom vi på den lysande idén att vila öronen från motorljudet och samtidigt spara lite bensin genom att stänga av motorn. Vad vi inte hade tänkt på var att rattlåset låstes när man slog av tändningen. Det var med ytterst liten marginal vi fick igång bilen innan nästa kurva… På samma resa hamnade vi förresten på en legendarisk fest med punkdrottningen Nina Hagen, men det var inte i Dolomiterna, så det får jag berätta om vid ett annat tillfälle.