Jag försöker undvika turistfällor, men å andra sidan har jag svårt att låta bli Unescos världsarv och för det mesta tycker jag faktiskt att Unesco gjort ett riktigt bra jobb med att hitta världsarv. Här i Krakow finns det två, dels Gamla Stan där jag bor och dels saltgruvan Wieliczka (www.wieliczka-saltmine.com) som ligger ungefär en mil utanför centrum.
Jag var en smula tveksam till gruvan, men bestämde mig ändå för att ge den en chans. Det var tur, för det var länge sedan jag blev så positivt överraskad. Saltförekomsten beror på att det för miljontals år sedan låg en sjö här som sedan dunstade bort och lämnade kvar salt i enorma block. Redan på 1200-talet började man bryta salt under jord och det pågick ända till 1996. På den tiden hann man göra 245 kilometer gångar och 2 400 kammare där man bröt salt ända ner till 327 meters djup.
Idag är 2,5 kilometer gångar och 23 kammare öppna för besökare, och trots att det bara är en procent av gruvan är det en helt fantastisk guidad tur på 2-3 timmar. Allt här nere är gjort av salt och även om det blir lite kitschigt då och då så gör det inget. Det hela är bara oerhört häftigt. Det är till exempel svårt att inte bli berörd av de många kapell som är byggda här nere. Eftersom var tionde gruvarbetare omkom varje år under de värsta perioderna är det inte svårt att förstå att de var noga med att be sina böner.
75 zloty kostar den vanliga turen, men det går faktiskt att övernatta nere på 125 meters djup på lördagar. Vem som ansvarat för prissättningen vet jag inte, men faktum är att den guidade turen, övernattning i sovsal, middag och frukost bara kostar 130 zloty!
Tillbaka i Gamla Stan i Krakow styrde jag min vana trogen stegen till ett par marknader. Först ut var Hala Targowa en liten bit öster om Gamla Stan. Där säljs det framför allt mat och kläder hela veckan lång.
På söndagmorgonen viker dock en del av matstånden för en loppmarknad där det går att hitta det mesta. ”Har man haft inbrott är det bra att åka hit för att leta efter sina grejer”, skojade en taxichaufför.
Nästa promenadstopp var julmarknaden som varje år hålls på det stora torget Rynek Glowny mitt i stan. Här blandas krimskrams med hantverk av varierande kaliber och mat i massor av i olika former. Folkligt, festligt och billigt. Roligast var nog att går runt mellan stånden och köpa färdiglagad mat. Här fanns glögg, korvar i alla former, pierogi (som vi nog skulle kalla dumplings), surkål, enorma mackor med nåt som mest av allt liknade pulled pork och en hel del annat som jag inte orkade smaka på. Kort sagt snabbmat när den är som bäst! Jag fattar inte hur någon i den här stan ens kan komma på idén att gå på McDonalds och KFC.
För att släcka törsten med något annat än söt glögg styrde jag sedan stegen mot House of Beer (www.houseofbeerkrakow.com). Där det finns det minst 150 olika ölsorter att välja på. Eftersom jag inte är någon stor öldrickare lämnade jag med varm hand över valet till den trevliga och kunniga bartendern som valde en bitter från ett pyttelitet bryggeri en bit utanför Krakow.
Bestämde mig återigen för en lättare middag och misslyckades självfallet kapitalt. Klassiska Café Camelot (www.camelotcafe.pl) med massor av små rum blev kvällens mål. Jag började dock ståndaktig med en grön ärtsoppa, sedan upptäckte jag en paj med fetaost och svamp jag inte kunde motstå och tredje gången menyn kom in stod mitt namn skrivet på en cheese cake med hallonsås. Plötsligt var inte middagen så lätt längre. Med två glas utmärkt Montepulciano stod det sedan 64 zloty på notan, ungefär 150:- alltså. Och då är det ändå många som tycker Café Camelot är i dyraste laget…