På Magic Garden finns hur mycket som helst att titta på.
Det blir rätt sent uppvaknande på Magic Garden (www.facebook.com), men vi 10-tiden är vi redo att betala rummet – 600 rand för ett spännande inrett dubbelrum – och åka vidare på Sydafrikas längsta grusväg mellan två städer. Den heter R355 eller Tankwa Karoo Road och är 257 km lång.
Vägen är världsberömd för den enorma mängd punkteringar som uppstår på den, på grund av vassa stenar – och vi är inget undantag. Trots rätt nya terrängdäck lyckas en liten sten tränga igenom och orsaka en läcka som vi får hålla stången med hjälp av bilens kompressor innan vi når civiliserade trakter och hittar en liten gummiverkstad som kan täta hålet med en gummiplugg för 40 rand.
Baren på Tankwa Padstal är välbesökt trots det extremt isolerade läget.
Ungefär på mitten av R355 ligger Tankwa Padstal som är en legendarisk och osannolik blandning av diversehandel, cafeteria och bar. När vi svänger in strax före lunch är de lokala farmarna (som lätt kör 100 km för att komma hit) i full fart med att sänka shots. Vi håller oss till den utmärkta maten, pratar med värdinnan och tittar sedan på alla hennes inläggningar och de stundtals märkliga produkterna i affären.
Efter snabb däckpumpning styr vi mot den lilla vinstaden Franschhoek (www.franschhoek.co.za) via R301 och bergspasset Bains Kloof till Wellington. Det är en väldigt vacker liten väg som slingrar sig fram in en brant flodravin.
Protea har fått ett helt nytt utseende med en trevlig innergård.
Målet Franschhoek är en märkligt puttinuttig stad fylld av vinotek och bra restauranger. Det är trevligt, men i ärlighetens namn inte särskilt sydafrikanskt. Övernattning blir det på helt nyrenoverade Protea Hotel Marriot (www.marriott.com) eftersom det är fullt på alla guest houses och B&B:s. Kedjehotell står ju inte högst på min önskelista, men jag måste motvilligt erkänna att det här är trevligt.
