Världens äldsta restaurang? (Wien – Salzburg, Österrike, 21/6, 2018)

Det börjar bli lite tjatigt att prata om bra frukostar, men faktum är att man får fantastisk morgonmat i Österrike och södra Tyskland. Frukosten på lilla The Rooms Bed&Breakfast (www.therooms.at) i Wien var inget undantag. Läckert bröd, fin frukt, härliga ostar och lokalt gjord yoghurt kan få vem som helst på bra humör på morgonen.

Frukostrummet på The Rooms.

Eftersom The Rooms bara har fyra rum äter alla gäster frukost vid samma bord och jag hade sällskap av två äldre par, ett från USA och ett från Holland. De var vänner sedan 40 år tillbaka då båda herrarna doktorerade på ett amerikanskt universitet. För att hålla liv i vänskapen gör familjerna varje år en gemensam resa. Ena året i Europa och nästa i USA. Ett ganska härligt sätt att umgås med vänner som bor långt borta.

Perfekt läge mitt i Salzburgs gamla stadskärna.

Mitt nästa resmål (och det sista på den här resan) var Salzburg (www.salzburg.info) och trots tre och en halv timmes körning var jag synnerligen avslappnad (det berodde nog på underbara vägar och utmärkta bilförare) när jag anlände till Radisson Blu Hotel Altstadt (www.radissonblu.com), som ligger perfekt med ena sidan mot floden Salzach som strömmar genom Salzburg och den andra in mot Gamla Stan.

Bakom den här diskreta entrén ligger St Peter insprängt i berget.

Efter en snabb dusch (det är en bra bit över 30 grader varmt ute) var det dags för förflyttning till restaurangen St Peter (www.stpeter.at) för lunch med Andrea Minnich från den lokala turistorganisationen. Hon kunde berätta att St Peter, som ägs av ett av de lokala klostren och delvis är insprängd i den lodräta klippan nedanför borgen i Salzburg, serverat mat sedan 800-talet!

St Peter lär vara den äldsta restaurangen i centraleuropa, men jag har uppriktigt sagt svårt att se hur någon restaurang i världen kan vara äldre.

Den läckra utomhusdelen av St Peter.

Oavsett hur gammal den är så är miljön helt fantastisk med en utomhusdel på en bakgård och en del under de urgamla valven i klostrets undervåning och källare. Tack vare det fina vädret var det inte någon konkurrens om inneplatser, men desto fler som ville sitta ute. Vill du äta i den här miljön kostar det dock, det insåg när jag tjuvkikade på notan och såg att vår (i och för sig utmärkta) gös gick på nästan 40 euro per person.

Österrikisk röding.

Kvällen gick också i fiskens tecken på Zum Eulenspiegel (www.zum-eulenspiegel.at) där de först serverade en blandning som jag var lite tveksam till – anklever med ett täcke av bränt socker (som på creme caramel). Det var dock riktigt bra, rätt enkelt att göra på hemmaplan också. Efter det fick jag en snabbt grillad rödingfilé med väldigt fräscha grönsaker. Enkel, men väldigt bra mat.

Print Friendly, PDF & Email
Det här inlägget postades i Bil- och taxiresor, Historia, Hotell, Mat och Dryck, Österrike och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *