Igår tyckte jag det var lugnt på morgonen, det fick jag äta upp i morse. Idag startade nämligen årets största festlighet i Barcelona. Det är Festa Major de Gràcia (www.festamajordegracia.cat) som i år firar 200-årsjubileum. För säkerhets skull är det också helgdag (Jungfru Marias himmelsfärd) i Spanien i dag.
Ghostbusters blockerade en av de smala gatorna.
Festan är en enorm gatufestival där grannarna i de olika kvarteren går ihop och bygger om gatumiljön för festen, som varar i en knapp vecka.
Ombyggnaderna kan vara allt från att man hänger upp lite dekorationer på något tema till komplicerade och stora installationer där man lagt ner enormt mycket tid. Det finns allt från lekfulla teman, som exempelvis Ghostbusters, till allvarliga påminnelser om holocaust. Rätt många grannskap gillar dock det spöklika, så det är mycket skelett och vålnader i gränderna i Gracia under de här dagarna.
Entusiastisk djävul I Gracia.
I vart och vartannat gathörn och på vartenda torg (och sådana är det gott om) har man också byggt upp scener för musik och andra uppträdanden.
Det bjuds även på en massa olika karnevalståg. Jag tolkar det som att det även här är de olika grannskapen som gör sina egna tåg. I tågen handlar det nästan uteslutande om trumband, historiska figurer med muskedunder (som avlossas gärna och ofta med öronbedövande följder) samt djävlar med snurror som sprider gnistor och smällare omkring sig. En svensk brandchef skulle få spel om något liknande skulle utspela sig i Sverige och djävlarna skulle snabbt hamnat bakom lås och bom. Här tas det dock med upphöjt lugn.
Skrämmer hundar och barn.
En och annan skräckfigur i storformat bogseras också runt på gatorna av djävlarna mot en fond av skräckslagna, darrande hundar samt gråtande och lika skräckslagna småbarn, som inte alls förstår vad som pågår.
Själv satt jag på mitt favorittorg Place de Villa de Gracia och intog i lugn och ro frukost när helvetet i dubbel bemärkelse bröt lös och djävlarna (som själva har skyddsglasögon och proppar i öronen…) plötsligt dansade några meter från mitt bord och fyllde min morgonjuice med eldgnistor. De gäster som såg lite morgontrötta ut piggnade snabbt till…
Väggarna på La Llesca pryds av någon anledning av gamla radioapparater.
Jag försökte promenera runt och titta på alla de olika installationerna, men det finns massor och de är utspridda på ett stort område så det är möjligt att jag missade någon.
Mitt på dagen blev det dessutom otroligt mycket folk och jag tog då min tillflykt till den genuina grillkrogen Taverna La Llesca (www.tavernalallesca.com) som var fullproppad med gäster från grannskapet. Här är det kött i alla former som gäller. Själv beställde jag en klassisk (enorm) entrecote med bönor och aioli, superenkelt och otroligt gott till en kostnad av 12 Euro!
Barnet som ska toppa tornet på väg upp.
Mänskliga torn, eller castellars som katalanerna kallar dem, är en tradition här i Katalonien och under festveckan finns det många tillfällen att se olika grupper som ”bygger” sina torn. Somliga är ganska små medan andra involverar 100-tals personer och kräver ganska avancerad planering för att fungera.
Byggnationen, som kan vara åtta personer hög, är färdig först när ett litet (och lätt…) barn klättrar hela vägen upp och höjer handen. Sen förstår jag inte riktigt hur man som förälder törs skicka upp sin sjuåring högst upp på ett svajande mänskligt torn som är 10-12 meter högt, men det är en annan femma.
Somodo har bara runt 20 platser så det är klokt att beställa bord.
För kvällens näringsintag styrde jag stegen mot Somodo (www.somodo.es). Det är en pytteliten krog som drivs av den japanske kocken Shojiri Ochi och han kombinerar på ett mycket spännande sätt det japanska köket med de katalonska traditionerna och de råvaror som finns runt hörnet. Det finns två menyer att välja på, men eftersom jag ville smaka så mycket som möjligt slog jag till på den stora 10-rätters menyn, som kostar strax under 40 Euro – smått otroligt prisvärt! På menyn fanns de flesta typiska råvarorna här i trakten – bläckfisk, anklever, makrill, lamm, getost och mycket mer – men tillagat på ett minimalistisk och otroligt vackert sätt.
