La Digue är ingen stor ö, men kartan blir större om du klickar på den.
Det blev ett morgontidigt besök på den lokala mataffären där konserv- och torrvarusortimentet är imponerande, men färskvarorna rätt få. Man får komma ihåg att vi är på en hyggligt avlägsen ö där man har svårt att odla på grund av salthalten i marken. 4 små yoghurt, ett litet paket flingor, ett ännu mindre paket mjukost och några friterade fläsksvålar (det enda som var lokalt) gick på drygt 150 kronor…
Med detta och lite frukt i magen var vi dock redo för dagens cykelutflykt vars mål var att utforska resten av stränderna på ön La Digue.
Först på menyn var Anse Sévére som ligger precis norr om den lilla hamnstaden La Reunion där i princip alla de 5 000 invånarna bor. Just det faktum att det bor en hel del människor här vid sidan av turisterna är en av de saker som gör ön charmig. När man cyklar runt passerar man sjukhuset, dagiset, skolan och helt vanliga öbor.
På Anse Fourmise finns såväl vit sand som skugga och få besökare.
Anse Sévére är en helt ok strand, med ett antal små stånd där man säljer dricka och enklare maträtter. Självfallet är där också en del folk eftersom det är gångavstånd från den del av ön där de flesta turister bor. Orkar man bara trampa 10-15 minuter till så hamnar man på östkusten där det blir ännu lugnare. Stränderna Anse Banane och Anse Fourmise har också den stora fördelen att de bjuder på stora träd med skugga. Här nere jagar man nämligen inte sol utan skugga! Sol finns det alldeles för mycket av…
Under palmbladen på Chez Jules.
Efter någon timme i skuggan på stranden och ett par besök i havet med stora, läckra vågor (och hyggliga strömmar) hade vi fått upp aptiten och cyklade därför till strandhaket Chez Jules (www.facebook.com/ChezJulescafe/) som i princip är ett palmbladstak fem meter från strandkanten. Men skenet bedrar, de lagar riktigt, riktigt god mat till vettiga priser. Testa gärna salladen med rökt fisk och krydda extra med deras egen chiliblandning som kan ge flintskalliga nytt hår (även om det inte funkade i mitt fall…)! Chez Jules har öppet till 20.00.
Stora vågor på Grand Anse.
Efter en välbehövlig siesta bar det av på cykel igen. Den här gången söderut till Grand Anse, där det inte finns någon som helst skugga förrän på kvällen, men däremot väldigt stora och roliga vågor. När förhållandena är rätt går det också att surfa här. Det finns ytterligare ett par stränder i södra änden av ön, men de kräver en del fotarbete för att nås.
Minsta och bästa juiceståndet.
På vägen tillbaka slog vi oss ner i det minsta av de tre juicestånd som finns på vägen från Grand Anse till stan. För två enorma, delikata milkshakes (som med påfyllning i praktiken var tre och en halv) och två tallrikar med frukt slutade notan på 125 rupees. Mest prisvärt hittills!
Bästa take awayen.
Ännu lite närmare stan, men ändå en bra bit från centrum ligger för övrigt stans bästa take-away – Rey & Josh– som koncentrerar sig på lokal kreolsk mat och också har en hel del av de bofasta som kunder, det är ju alltid ett bra tecken. Även här är det påfallande billigt. En delikat fish curry går på 65 rupees, det är vad en flaska öl kostar på andra restauranger.
Fish Trap på stranden.
Middagen blev en tudelad historia med bläckfisksallad och kycklingcurry på Fish Trap som har en servering som går ända ner till vattenbrynet och efterrätt på Le Repair (www.lerepaireseychelles.com) som förutom en bra italiensk restaurang också är ett populärt boutiquehotell.
