Med sydafrikanska sovvanor i blodet slog jag upp ögonen strax före sex på morgonen och tyckte det var en bra idé att ge sig ut på Barcelonas gator vid 7-tiden. Skönt så till vida att det är väldigt lugnt i trafiken, men en smula tråkigt eftersom nästan ingenting verkar har kommit igång den tiden på dygnet…
Lugn matmarknad.
Jag satte mitt hopp till matmarknaderna, där borde ju morgonpigga hemmafruar och stadsdelen Gracias kockar vara i full fart med att proviantera. Jag startade med Mercat de la Libertat, men hemmafruarna i upptagningsområdet var förmodligen på semester och kockarna på konferens, tomt var det i alla fall och dessutom insåg jag att många av butiksinnehavarna har semester under augusti.
Ägghandlaren hade öppet.
Inte särskilt många kvarter bort ligger nästa matmarknad – Mercat de l`Abaceria Central (www.mercatabaceria.com). Här var det lite mer fart, men långt ifrån fullsatt. Däremot hittade jag det lilla fiket Bon Vivant (0932-19 09 05) tvärs över gatan. De serverar nymalet kvalitetskaffe från värdens alla hörn och små frasiga baguetter med delikata pålägg. Prova gärna salamin som är gjord på kött från grisar som är uppfödda på ekollon.
Gaudi har gått loss i Parc Güell.
Styrkt av frukosten satte jag kurs på Parc Güell (www.parkguell.cat). Den är en av områdets (och Barcelonas) verkligt stora turistmagneter och den är registrerad som ett världsarv av Unesco. Från början var parken tänkt att bli ett helt nytt område med villor, trädgårdar och paviljonger, men projektet lyfte aldrig och istället fick den i Barcelona alltid närvarande arkitekten Gaudi fria händer att göra vad han ville. Gaudi lät fantasin flöda och de som sett hans hus förstår vad det innebär! Byggnaderna och platserna i parken för tankarna till sagornas värld eller något som skulle kunna uppstå när skaparen under lång tid haft för nära kontakt med kemiska preparat. Den inre delen av parken är ett museum som bara tar emot ett visst antal människor per dag. Att bara komma dit och tro att man ska komma in är lönlöst under turistsäsongen. Boka på nätet i god tid (kostar 7 euro) och ta gärna med dig picknick-mat, utskänkningen är inte något vidare och alltid fullsatt.
Bar Vall serverar både inne och ute.
Gracia är fullt av små torg och parker och i många av dem finner man en restaurang eller två. Placa de Rovira I Trias är inget undantag. Här återfinns Restaurant Bar Vall som lär ha funnits här i nästan 100 år. Det är en trevlig, okomplicerad restaurang, som också har ett antal mysiga bord ute på själva torget.
Den flottaste shoppinggatan i Barcelona är ju La Rambla. Här finns alla de stora internationella lyxmärkena om man är intresserad av dem – det är inte jag. I Gracia kan man istället uppsöka gatan Carrer Gran de Gracia. Den är också full med butiker, men här hittar man framförallt spanska märken, det är både roligare och billigare. En kul bekantskap var Calma House (www.calmahouse.com). Det är en liten kedja som specialiserat sig på textilier till hemmet, framförallt kuddar. De har tre olika butiker i Barcelona.
Lokal gin med lite sötma.
Kvällen var en sällan skådad upplevelse för smaklökarna. En första omgång fick de på cocktailbaren Bobby Gin (www.bobbygin.com). Som namnet antyder är de specialister på gin. Den gin tonic jag beställde är den i särklass godaste jag någonsin kommit i närheten av. Basen var det lokala ginmärket Modernessia och Schweppes Premium Mixer och de 12 Euro det kostade var mycket väl placerade pengar.
Ankleverterinn.
Efter drinken sneddade jag över gatan till La Singular (www.lasingular-barcelona.com) som bjuder på traditionell katalansk mat med en fantasifull twist. Som tur var hade det blivit något missförstånd med min bokning och jag fick därför sitta vid bardisken med utsikt rakt in i köket. Briljant underhållning.
Carpaccio på fläsk.
Calamares.
Jag lyckades klämma i mig fyra rätter. Först en ankleverterrin med svamp och timjan. Sedan kom en carpaccio på fläsk med en dressing gjord av olivolja, fräst mandel, morot, rosepeppar och mynta på en bädd av tunna ananasskivor marinerade i citrus och honung. Näst på tur var pyttesmå, hastigt frästa, kalamares med romesco sås och en grönsaksspagetti, alltså mycket långa, tunna, snabbt wokade grönsaker. Till sist gled det ner en ostmousse med färsk frukt. Allt inklusive ett par glas vin gick på 38 Euro och det är en måltid jag kommer att komma ihåg väldigt länge!
