I morse var det dags för flytt igen. Från den sköna luftkonditioneringen i Olifants Rest Camp till Balule Tent Camp som inte har ström, men ett 15-tal tältplatser väldigt vackert vid stranden av Olifants River som just nu har väldigt lite vatten i strömfårorna.
Vid floden slog jag upp mitt lilla tält och lärde mig snabbt att aporna kommit till en helt ny nivå i fingerfärdighet. Jag har ammunitionslådor i kraftig plast för att förvara maten i. De har fyra knäpplås som inte är helt enkla att få upp. När jag gick några meter bort för att tvätta händerna hörde jag plötsligt fyra distinkta knäpp. När jag vände mig om stod där en apa, med väldigt snygga gröna testiklar, som på några sekunder hade öppnat alla fyra låsen, lyft av locket och nu stormade iväg med en av mina bananer. I ärlighetens namn gjorde det inte så mycket eftersom bananen var minst sagt övermogen.
Med den läxan i bakhuvudet och informationen från campvakten att aporna var duktiga även på att öpppna blixtlås på tält lastade jag in matlådorna i bilen innan jag åkte ut på dagens biltur för att leta djur. Landskapet söder om Balule är savann och till en början var det ganska tomt.
När jag hade kört någon timme började dock de första elefanterna dyka upp och snart var det gott om dem. Därför stannade jag vid ett vattenhål och efter bara någon halvtimme dök det upp fyra elefanttjurar, varav den ena var riktigt stor med imponerande betar. De gick raka spåret ner i vattnet och började spruta sig själva med lera. Det gör det både för att bli av med fästingar och för att få ner temperaturen i kroppen.
De blev rätt snart klara med gyttjebesprutningen och jag fortsatte över den här ganska torra savannen. Jag körde extremt sakta för att inte missa något och plötsligt fick jag syn på något svart som rörde sig i gräset, det visade sig att det var svanstippen på en lejonhane som låg och sov under ett träd. Efter mycket kikarspanande kom jag fram till att det var minst ett lejon till och när de efter någon timme började röra på sig visade det sig att det var tre lejonhanar som vilade ut i värmen. Tålamod lönar sig när man ska titta på afrikanska djur!
Av nostalgiska skäl gjorde jag också en avstickare till Satara Rest Camp där jag var för väldigt många år sedan. Jag kunde konstatera att det såg ut som tidigare innan jag vände tillbaka till Balule och kampen för att försvara min middag (grillat kött och baked beans) mot aporna.
Så fina foton 🙂