05.30 (den vanliga väckningstiden på safari i Afrika) knackade det på dörren och efter en kopp hett te hoppade vi upp i jeepen för att sticka ut och leta efter alla de djur som vi kommit hit för att se. Det började bra, men sedan kom regnet, stilla och försiktigt till en början, men sedan allt intensivare. Regnet är självfallet välkommet här nere, men när man letar djur blir det svårt. Dels suddar regnet ut alla spår och dels är inte heller djuren särskilt förtjusta i rejält regn, de smyger gärna in under ett träd eller in i en buske för lite skydd. Till sista gav vi upp och återvände till lodgen.
KwaMbilis minimala pool – underbar att svalka sig i efter en svettig safaridag.
Jag ska kanske passa på att berätta lite om KwaMbili (www.kwambili.com). Jag var här för första gången för 16-17 år sedan och älskade lodgen. På den tiden var det en väldigt rustik liten camp med främst sydafrikanska gäster. Efter ett par ägarbyten drivs den av Neil och Mel och har uppdaterats rejält, det är dock fortfarande rejält och framförallt litet och personligt! Tre små bekväma bungalows med ett dubbelrum i varje och tre härliga safaritält. Här finns en minimal restaurang, ett samlingsrum med massor av läsning, en bar och en boma där de flesta middagarna äts. Allt är självfallet helt öppet mot naturen med stråtak som skydd mot sol och regn. Det är kort sagt en väldigt trevlig lodge och Neil och Mel är som gjords för jobbet trots att de båda har en bakgrund på IBM i USA och inledde sin lodgebana med med 48 timmars elavbrott och 120 mm regn….
Thornybush är dessutom ett utmärkt naturreservat, tillräckligt stort för att rymma massor av arter och inte kännas instängt, men tillräckligt litet för att man ska slippa tillbringa timmar i safarijeepen för transporter mellan olika områden. Perfekt för en tre dagars safari för den som inte har varit på massor av safaris. Jag har tillbringat många veckor exempelvis i Serengeti i Tanzania, i Etosha i Namibia och i South Luangwe i Zambia, men jag tycker ändå det är kul att komma till Thornybush. Att Krügerparken ligger knappt en timme bort är ju inte heller någon nackdel.
Den ovanliga svarta noshorningen ar inte latt att hitta.
När regnet lagt sig på eftermiddagen visade sig reservatet från sin bästa sida och vi fick se en stor buffelhjord, en hel del elefanter, lejon med ungar och både svart och vit noshörning samt massor av antiloper av olika arter och fåglar (som är Neils specialitet).
På kvällen åt vi middag vid vattenhålet intill campen i sällskap med tre piggsvin som kivades om maten med fyra Civets (som ser ut som en blandning av katt, hund och tvattbjorn) sekonderade av en duiker.
