De ovanliga och mycket speciella quiverträden växer i Namaqua.
På morgonen börjar jag köra norrut i Nationalparken Namaqua National Park (www.sanparks.org). Parken startades framförallt med tanken att bevara den unika floran i området, så den är inget för den som vill se mycket djur. En springhare, några springbockar, ett par stenbockar och en kudu är dagens djurbehållning. Däremot är naturen väldigt vacker och det är inte en människa i parken.
Här är det lätt att köra vilse.
Jag bestämmer mig för att köra en off road väg ut ur parken och jag har nog aldrig varit så glad för att jag har en GPS-karta med även offroadvägar inlagda. På en karta i skala 1 på en miljon ser allt enkelt ut, men väl i terrängen är det en helt annan sak, med massor av boskapsgrindar och farmvägar. Ett par av de vägar jag körde hade överhuvudtaget inga synliga bilspår och var mer eller mindre igenväxta. Icke desto mindre kom jag ut på asfalt i närheten av Springbok efter 50 km som tog runt två timmar att köra! Tack Tracks for Africa (www.tracks4africa.co.za) som levererar GPS-chipet med vägarna för ungefär 500 kronor.
44 grader varmt vid gränsen.
Resten av vägen gick snabbt att köra och gränsövergången till Namibia var också snabbt avklarad, mycket kanske beroende på att det var 44 grader varmt och alla, inklusive gränspersonalen, ville ha allt överstökat så snabbt det bara gick! Vid första bästa bensinmack fick jag (förutom glass och kallt vatten) ett lokalt SIM-kort för några tior och en liten bunt lokal valuta. Den naimibiska dollarn växlas 1 till 1 mot den sydafrikanska randen och det går dessutom att använda sydafrikansk valuta utan problem. Mycket smidigt.
Canyon Mountain Camp ligger för sig själv en bra bit ut i vildmarken.
Ursprungsplanen var att tälta på den lilla fina campingplatsen i Hobas där man också har 8 ganska nybyggda chalets. Den rätt extrema värmen satte dock stopp för tältplanerna och istället blev natthärberget Canyon Mountain Camp. Företaget som driver den har fyra ställen i området nära Fish River Canyon. Det är Canyon Village (upmarket självhushåll) Canyon Lodge, Canyon Mountain Camp (enkelt självhushåll) och Canyon Roadhouse, som är ett legendariskt guest house.
Canyon Mountain Camp är mysig, men lite sliten.
Mountain Camp är mysig, men lite dåligt underhållet och besticken i köket för hela campen (som har åtta rum) bestod av tre knivar, en sked och en bakelsegaffel… Jag har egna grejer så för mig spelar det inte så stor roll, men för andra kan det ju blir en smula knepigt. I den här delen av världen räknar alla med välutrustade kök på självhushållen. Det är dock svårt att klaga när man har en hel camp för sig själv och kostnaden för att övernatta är 450 namibiska dollar per person!
Efter grillad strutsfilé och sallad på tomater, avocado och lök ter sig livet ganska skönt och det blir ytterligare en kväll med perfekt temperatur och galen fullmåne.
