I år blir det skidåkning i Schweiz under sportlovet. För att slippa den helt hysteriska sportlovsstämningen som är på Arlanda under helgen har vi lagt utresan på måndag.
Vi har mycket prylar, därför kör vi bil ut och ställer den på långtidsparkeringen Måby (www.mabypark.se). Att stå där en vecka kostar 420:- vilket jag tycker är extremt prisvärt.
Eftersom nästan alla gett sig iväg under helgen och många affärsresenärer är lediga är det också extremt lungt på Arlanda. Faktum är att det från det att vi stänger ytterdörren hemma tills det att vi sitter på Scandinavian Tapas Bar i avgångshallen så tar det bara en och en halv timme, då har vi ändå passerat långtidsparkeringen, checkat in specialbagage, växlat pengar och gått igenom security. Förutom en smärre blodtryckshöjare när en av de falska Cartiertanterna i baggage droppen börjar argumentera om vikt och hur skidfodralen ska se – innan hon ens kollat reglerna – så går det hela extremt smidigt.
Vi flyger med Lufthansa (www.lufthansa.com) till München och trots att det är sportlov har vi lyckats hitta biljetter för under 1000:- per person. Med tanke på bagageberget med skidor, pjäxor och allt så är det ett helt lysande pris.
En fördel med Lufthansa och dotterbolaget Swiss (www.swiss.com) är för övrigt att du utöver den ordinarie bagagevikten får ta skidor, pjäxor och stavar. De tramsar dessutom inte om vikten på skidfodralen så man kan förenkla hanteringen genom packa flera par skidor i ett fodral. På SAS (www.sas.se) är maxvikten på ett skidfodral 12 kg.
Vi kör med Burton (www.burton.com) 166 rullfodral som egentligen är avsedda for snowboards och därför lätt sväljer tre par skidor. Är man bara två som reser går det faktiskt att få in både två par skidor, pjäxor, stavar samt lite annat i ett fodralet. Jämför det med att ha två skidfodral och två pjäxbagar!
Flygningen var precis som jag vill ha den, odramatisk och i tid. Och att landa på flygplatsen i München (www.munich-airport.de) är alltid lika trevligt. Jag tycker det här är en av Europas bästa flygplatser. Logistiskt smart, massor av användbara affärer och supernära till hyrbilarna och andra transporter. Vi hyrde av Holiday Autos (www.holidayautos.se) och fick hämta en Ford Focus herrgårdsvagn hos Sixt (www.sixt.se). Jag har inte kört en Fokus sedan jag var chefredaktör för Fords svenska kundtidning Ford-Världen, men det gick snabbt att känna igen sig – kanske lite för snabbt med tanke på att det nog var tio år sedan jag rattade en Fokus och jag skulle ha hoppats att det hade hänt lite mer på den tiden.
Till Chur från München är det lite drygt 30 mil, men eftersom det är autobahn hela vägen tog det under tre timmar att köra. Det gick dessutom extra smidigt med hjälp av den nyinförskaffade pyttelilla bärbara GPS:en Navigon 40 Premium (www.navigon.com). Den ledde oss bland annat elegant förbi en helt stillstående kö på gränsen mellan Österrike och Schweiz. När jag jämför med den inbyggda GPS:en i min egen bil, som har fyra år på nacken, inser jag att tekniken gått framåt något oerhört de senaste åren.