Nattvila i hus som byggdes av strutsförmögenhet (29/4, 2021, Cape Town – Graaf Reinet, Sydafrika)

När det inte går att lämna Sydafrika roar jag mig att undersöka sydafrikanska avkrokar som jag missat tidigare. Denna gång ska jag bege mig till några rätt lite besökta områden i delstaterna Eastern Cape och KwaZulu-Natal.

Desolation Valleys spännande klippformationer är en av höjdpunkerna i parken.

Första dagen första stopp är Graaf-Reinet, som är en av de äldsta städerna i Sydafrika. Den är bokstavligen omringad av Camdeboo National Park (www.sanparks.org). Parken är mest känd för sina dramatiska klippor och den stora dammen, men här finns också en hel del djur och ornitologerna har ungefär 250 fågelarter att leta efter.

I stan är det kyrkan, klubben och en gammal biograf/teater som är de stora dragplåstren och det går i ärlighetens namn rätt snabbt att klara av dem.

Några av de 7000 fåren och getterna drivs in för kvällen.

Kvällens övernattning är en mycket positiv överraskning. Wheatlands Country House (www.wheatlands.co.za) ligger ungefär 50 km söderut från Graaf-Reinet. Huset byggdes under ”strutsfjädereran” i slutet av 1800- och början av 1900-talet, då strutsfarmarna skapade enorma förmögenheter. När hysterin var som värst var kilopriset för strutsfjädrar nästan lika högt som för diamanter! Men modet ändrades snabbt och strax före första världskriget kraschade marknaden brutalt. Idag är det angoragetter och merinofår som syns på familjens gård, som nu drivs av sjunde generationen.

Wheatlands är i så gott som originalskick.

Glädjande nog har det gjorts väldigt få förändringar av huset som blev klart 1912 och har en takhöjd på över fyra meter, stora öppna spisar, imponerade väggpaneler, intrikata fönsterpartier i olika färger samt ”pressed cealings”, alltså innertak som klätts med järnplåtar med olika mönster och sedan målats. Allt är möblerat med antikviteter och bokhyllorna är många och fyllda av böcker som familjen samlat på sig under husets drygt 100-åriga historia.

Här var det lätt att somna.

Till middag får jag en härlig viltpaj med färsk broccoli följt av en äppelpaj som skulle ha räckt till en hel familj. Givetvis är det dukat med det 100-åriga familjesilvret i matsalen. Efter det är det inte särskilt svårt att somna i paradsovrummet, som har ett enormt burspåk med vackert glas.

Print Friendly, PDF & Email
Det här inlägget postades i Arkitektur, Bed&Breakfast, Sydafrika och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *