Traditionella träbåtar som gör turistutflykter är ovanliga på Mauritius, men Armiyo har en underbar liten båt.
Förutom någon enstaka kanottur har jag under den här resan till Mauritius mest varit i vattnet och inte på det. Idag blev det ändring på det. Via det lilla strandhotell jag bor på – La Case Mama (www.lacasemama.sitew.fr) – har jag kommit i kontakt med Armiyo på Arminio Petit Regate (www.arminiotiregate.com).
Armiyos båt skiljer sig väldigt mycket från de flesta andra arrangörers flytetyg. Det vanliga i den här branschen är plastkatamaraner (som man mycket sällan hissar segel på) eller motorbåtar med en massa stora motorer på. Armiyos båt är en liten traditionell och väldigt stabil träbåt riggad enligt urgamla metoder och den har en utombordare som kan ta över när vindarna inte vill samarbeta. Som mest tar båten sex passagerare och en heldag kostar 6 500 rupees för två personer inklusive dricka och lunch. Är man fler tillkommer en liten slant per person för mat & dryck.
Så här kan det se ut under ytan i Blue Bay.
Jag blir upplockad på stranden utanför mitt hotell i Blue Bay och vi ger oss ut på den stora och grunda bukten. Blue Bay är en marinpark sedan 1997 och det gör att de absolut bästa korallerna på Mauritius finns just här. Armiyo själv är upptagen på annat håll i dag och därför är en av hans bröder skeppare, till sin hjälp har han en ung kusin som ska drillas i sjömansyrket. Vi börjar med att segla ut en kort bit för att nå de finaste korallerna. Här hoppar jag i vattnet med cyklop och simfenor och driver med den rätt kraftiga strömmen, men eftersom båten driver med samma ström har vi hela tiden kontakt med varandra.
Våldsamma vågor slår ofta upp mot fyren.
Nästa etapp innehåller ett besök på den karga ön Ile aux Fouquets (lokalt kallas ön även Pahre, vilket kan vara lite förvirrande) som också är en liten nationalpark och domineras helt av en gammal övergiven fyr. Fyren byggdes under Napoleons dagar och var i bruk tills engelsmännen flyttade all fartygstrafik till hamnen i Port Louis i början av 1900-talet. Då flyttade fyrmästaren också i land, men den stabilt byggda fyren står kvar trots att taken för länge sedan blåst bort under någon av de cykloner som drabbas Mauritius med jämna mellanrum.
Pinfärska råvaror som grillas på stranden blir en lysande lunch.
För att kunna njuta av lunchen i lugn och ro puttrar vi snabbt över till ön Ilot Vacoas som ligger alldeles väster om fyren. Här plockar vi ner förseglet och gör om det till solskydd. Sedan åker grillen upp och det blir grillad tonfisk och pinfärsk hummer till lunch. Visst gör den romantiska miljön på stranden sitt till, men det är en av mina absolut bästa matminnen från Mauritius.
Alltför snart är det dags att hissa segel igen och bege oss åter mot hotellet. Bukten är nu i lågvattnet stundtals väldigt grund och en gång slår vi till och med i korallerna, men det är inget som bekommer den gediget byggda båten. Ytterligare en snorklingspaus blir det på Isle aux Aigrettes innan det är dags att kliva iland igen. Sammantaget har det varit en väldigt härlig och avslappnande utflykt.
