Efter en helgs vila var det dags att flyga iväg igen. Den här gången till Balkan.
Första stopp på Balkanresan är bulgariska Sofia och vägen dit är inte helt enkel. Första etappen är ett fakirplan från Stockholm till Wien med Austrian Airways (www.austrian.com) som numera är ett dotterbolag till Lufthansa.
Vi landar precis som vi ska i Wien (www.viennaairport.com), men trots att jag har en timme till avgång för nästa leg till Sofia och det bara är fem minuters promenad till gaten är det på håret att jag hinner med. Säkerhetskontrollen tar otrolig tid!
När jag äntligen andats ut och vi är i luften kommer nästa besked – dimman ligger tät över flygplatsen i Sofia (www.sofia-airport.bg) så det går inte att landa! I drygt en timme cirklar vi och väntar på att dimman ska lätta. Det gör den givetvis inte och istället får vi landa i Plovdiv, ungefär 15 mil från Sofia. Efter en oändlig väntan i passkontrollen där två svettiga funktionärer kollar pass från massor av omdirigerade plan blir vi infösta i en buss och ger oss av mot Sofia.
Vi det här laget kurrar magen och humöret är inte på topp. I ärlighetens namn kanske det påverkar intrycken av landet, men det är länge sedan jag såg något så slitet i Europa. Det tycks bara finnas två lägen, nybyggd lyxig spegelglasarkitektur och total misär. Om man ovan på detta adderar att hockeyfrillan fortfarande har en fristad i Bulgarien och att Rod Stewarts 80-talslåtar tycks enormt populära så förstår ni ungefär hur det känns…
Lättnaden är total när vi kommer till flygplatsen, jag kan ta ut lite pengar från en automat och ta en taxi in till stan för 20 Lev, vilket är knappt 100 kronor.
Humöret går upp ytterligare lite när jag kommer in på Hotel Crystal Palace (www.crystalpalace-sofia.com). Det är rätt snyggt, personalen är trevlig och läget är perfekt mitt i centrum. Som grädde på moset har de en utmärkt restaurang där jag äter middag tillsammans med min vän Luca som fick landa i grekiska Tessaloniki och åka buss i fem timmar för att nå Sofia. Jag beställer en jätteportion med grillad Karl Johan-svamp följd av de bästa pyttesmå lammkotletter jag ätit på många år.