Glöm inte motorvägsavgiften i Slovakien.
Bilresan från den tjeckiska huvudstaden Prag (www.prague.eu) till Slovakiens huvudstad Bratislava (www.visitbratislava.com) tar fyra timmar i maklig fart, men den som har lite mer brådis kan säkert köra på tre timmar. Du behöver dock stanna till på ett sömnigt kontor vid gränsen för att lösa avgiften för motorvägarna i Slovakien. Det kostar 10 euro för 10 dagar, så det är inte särskilt ekonomiskt betungande.
Frukosten på Roset Hotel var höjdpunkten. Här fanns allt och lite till.
Vid nyår är det för övrigt 30 år sedan Tjeckoslovakien upphörde som land och förvandlades till Tjeckien samt Slovakien. Om detta var ett klokt beslut är jag inte kapabel att avgöra, men det var i vart fall ett föredömligt sätt att utan våld lösa en konflikt – i motsats till vad som hände exempelvis på Balkan.
Vi checkar in på Roset Hotel (www.rosethotel.sk) som är ett halvstort hotell med perfekt läge, stora rum, trevlig personal och lysande frukost. De har också ett bra gym, men designen av rummen lider fortfarande en smula av ”bakom-järnridån-tänk”.
Bratislava är en trevlig stad att strosa runt i och det är aldrig långt till mat och dryck.
Med sin dryga halvmiljonen invånare (varav alla vi stöter på är jättetrevliga!) är Bratislava en av de mindre huvudstäderna i Europa och det är självfallet en fördel när man som vi bara har ett dygn i staden.
Under två halvdagar blir det snabbtitt på Presidentpalatset, Slottet (www.bratislava-hrad.sk), Gamla Stan, Donau och ett par kyrkor.
Renovering av slottet i Bratislava var klar 2010.
Slottet är värt en egen liten historia. Mycket tidigt (troligen runt 500 år före Kristus) byggdes här en befästning i sten. Skälet var enkelt – i Bratislava möttes många handelsvägar, till exempel passerade den så kallade ”Bärstensleden”, som gick ända från Östersjökusten till Italien. De som behärskade området kunde med andra ord håva in bra med pengar från de som ville passera.
Slottet utvidgades sedan successivt, men började falla i glömska i början av 1800-talet. På 1950-talet var förfallet totalt, men man tog då det kloka beslutet att bygga upp/renovera istället för att riva hela klabbet, vilket många förespråkade. Byggarbetena startade i slutet av 1950-talet, men först 2010 var allt hela klart. Nu ser slottet ut ungefär som det gjorde på 1700-talet.
Gamla Stan är förresten en ovanligt trevlig historisk stadsdel, den är inte särskilt stor, men välbevarad med gott om gågator, mysiga restauranger och småbutiker.
Vid kajen ligger hotellpråmar och härifrån går också båtar till Wien.
Tyvärr har man inte utnyttjat stränderna runt Donau särskilt bra. Här finns ett promenadstråk, utflyktsbåtar, någon hotellpråm och någon enstaka flytande restaurang, ingen av dessa ser särskilt lockande ut. Från kajen vi Donau avgår också båtar som tar den som vill färdas på vattnet till Wien. Trippen tar ungefär en och hel timme och kostar 30-40 euro beroende på när man vill åka.
