Om du stannar lite längre tid i Venedig kan det ibland vara skönt att lämna de trånga gränderna och se något annat.
Ett enkelt sätt att få lite omväxling är att ta en tur ut till de två öarna Murano och Burano. Du behöver inte köpa någon dyr utflykt. Det räcker att plocka fram Vaparettokortet (www.actv.avmspa.it) och ta båtbussen med alla andra.
Murano är faktiskt sju olika öar som är skilda åt av smala kanaler. På dessa öar lever ungefär 5 000 personer och många av dem jobbar på de små glasbruken eller i den obegripliga mängd affärer som säljer det glas som produceras där.
Glasproduktionen på Murano tog ordentlig fart redan i slutet på 1200-talet då all glastillverkning flyttades dit från Venedig för att minska antalet bränder samt skydda yrkeshemligheterna. Bland annat förbjöds de som sysslade med glastillverkning att lämna Murano utan särskilt tillstånd.
Murano hade sin storhetstid på 1400- och 1500-talen då deras glas helt dominerade marknaden för riktigt exklusivt glas. I slutet av 1600-talet dök det upp nya glastillverkningsmetoder och konkurrenter runt om i Europa och tillverkningen i Murano hämtade sig inte förrän i slutet av 1800-talet.
Idag är det kopior från andra delar av världen som är den främsta konkurrensen för glasbruken på Murano. Enda sättet att vara säker på att du får ”äkta vara” är att handla direkt på Murano. Till och med i Venedig florerar en hel del kopior.
Från Murano är det enkelt att ta sig till Burano (www.isoladiburano.it/en/). Burano är storleken mindre än Murano och här bor ungefär 2 500 personer, många av dem i väldigt färgglada hus som blivit något av öns varumärke. Något annat som man förknippar med Burano är spetsar. Tillverkningen och försäljningen av dessa sysselsätter fortfarande många Buranobor.
Trots att både Murano och Burano domineras kraftigt av turismen känns de genuina och jag skulle mycket väl kunna tänka mig att tillbringa några dagar ute på öarna.