I går passerade ett av de värsta ovädren någonsin den italienska ön Sardinien och orsakade enorm förödelse. Idag verkade det som att samma väder kommit till Kroatien. Tanken är att jag ska testa nya Opel Insignia Country Tourer (www.opel.se) och samtidigt se de storslagna vyerna kring den kroatiska kusten väster om Split. Bilkörandet går utmärkt, tittandet är det värre med. Jag tror ärligt talat att jag aldrig upplevt ett så intensivt regnande i Europa. Hela förmiddagen hamrade regnet mot vindrutan och vindrutetorkarna svepte med högsta hastighet. Bergsvägarna liknade mest av allt floder och efter ett tag började också sten och grus att spolas ut på vägarna. På ett ställe passerade vattnet ett farthinder, där skapades ett halvmetern högt vattenfall – rakt upp i luften!
Trots obefintlig sikt är jag ganska säker på att jag stannade i den vackra hamnstaden Primosten (www.tz-primosten.hr) där jag tog mig till ett litet café där vattnet glatt porlade in över ytterdörrströskeln. Här studerade jag vädret tillsammans med en trave locals som inte såg ut som om de tänkte röra sig ur fläcken innan solen visade sig på himlen igen.
Eftersom jag inte distraherades av trista saker som en fantastisk kust och hisnande bergsvyer kunde jag koncentrera mig på bilen och jag måste konstatera att Country Tourer faktiskt är en bil jag skulle tänka mig att äga. Den är snygg (möjligen är jag en smula färgad av att jag åt middag med Opels trevlige chefsdesigner Niels Loeb kvällen innan körningen), praktisk, med mycket bra fyrhjulsdrift från svenska Haldex (www.haldex.com) och dessutom fylld med elektronik som höjer körupplevelsen rejält.
Opel kallar elektroniken för IntelliLink. Coolast är en app som heter My Opel App (som finns för iPhone nu och kommer till Android efter jul). Den innehåller massor av saker. Här finns exempelvis bruksanvisningen och dessutom en funktion som innebär att du kan hålla din smarta telefon riktad som en kamera mot någon detalj i bilen och få mer info. Pekar du telefonen mot exempelvis en knapp på luftkonditioneringen så dyker det vips upp information om hur man ska sköta just denna.
Förutom att det är löjligt enkelt har det ju en massa andra fördelar. Man kan exempelvis skrota bruksanvisningen som tar upp hela handskfacket och dessutom går det att uppdaterad den. Med tanke på hur de första (ofta maskinöversatta) bruksanvisningarna brukar se ut vore det en välsignelse. Jag kör själv en Lexus och i den tryckta bruksanvisningen kan man bland annat finna rådet att man vid ett mindre felfunktion ska ”byta bakaxeln”. Det känns en smula omständigt att byta bakaxeln på en Lexus på egen hand…
Det här blev mycket bilsnack, men jag får skylla det på regnet. Innan det var dags att susa hemåt hann jag dock med en repa inne i Split. I ett uppehåll mellan två skurar lyckades jag rusa upp till en bar/restaurang som heter Figa. Här bjöds det på en fräsch sallad med fikon och den lokala varianten på prosciutto samt grillade grönsaker och en hastigt ångad sea bass. Jag blev så inspirerad av den rökta skinkan att jag gjorde en snabb förflyttning via Splits vackra torg och över till den stora marknad som ligger precis utan för den östra porten. Här köpte jag 1,5 kilo prosciutto, 2 kilo rökt sidfläsk och en rejäl och stark paprikasalami. Total kostnad 183 Kuna – vilket är knappt 170 kronor.
Dessa fynd följdes av en rask transfer till Splits utmärkta flygplats (www.split-airport.hr) och hemresa med Croatia Airlines (www.croatiaairlines.com) till Frankfurt och SAS (www.sas.se) hem till Stockholm. Flygningarna var precis som flygningar ska vara – händelselösa! En upplyftande detalj på SAS var att besättningen bestod av 5 kvinnor och 1 man – och mannen satt inte i cockpit. Det kändes befriande efter ett par dagar vid Medelhavets stränder där man ju ofta har en bit kvar till jämställdhet…