Punktering i ödemarken – och reservhjulet stulet (17-18/10, 2021, Beaufort West – Pretoria, Sydafrika)

Det är långt mellan gårdarna på de ödsliga bergsvägarna .

Dagens etapp på min resa från Cape Town till Pretoria tar mig från Beaufort West via väg R61 till Murraysburg, Nieu-Bethesda, Middleburg och Colesburg till Phillippolis. Första biten är i ärlighetens namn rätt trist med en spikrak väg genom ett pannkaksplatt, torrt landskap. Jag kan dock skönja bergen norr om vägen och så fort jag svänger av från R61 strax innan Aberdeen och ut på småvägarna norrut så blir det fantastiskt vackert igen. Jag kör på ödsliga vägar och då och då genom branta bergspass med magnifik utsikt. Som vanligt ser jag inte en enda bil.

Tryckmätaren TPMS201DX har fungerat utmärkt under snart tre år och överlevt många punkteringar.

Det märkliga är att de här små grusvägarna ofta är riktigt bra att köra på. För det mesta kan jag köra fort, men givetvis finns det också sträckor som är obeskrivligt dåliga. Och trots att jag har riktigt bra terrängdäck på bilen så är punkteringar en ständig huvudvärk. Efter ett par tidigare ordentliga punkteringar har jag skaffat trycksensorer i däcken, som larmar när trycket sjunker. Utan dessa är det stor risk att däcket blir förstört innan man upptäcker punkteringen. Men varningssignalerna gör att jag kan stanna i tid och byta däck. Det enda jag saknar är en femte sensor så man kan se trycket även efter att man bytt till reserven.

Den hydrauliska högdomkraften från ARB gör det mycket säkrare att hissa upp en terrängbil.

Dagens punktering inträffar strax innan den pittoreska lilla staden Nieu-Bethesda. Ena bakdäcket har sett för många vassa stenar och jag svänger av för att hissa upp min VW Amarok och byta till reservhjulet. Till min hjälp har jag en ny hydraulisk domkraft, som ersätter den livsfarliga högdomkraften som är standard på de flesta terrängbilar. Jag har skaffat en ARB Hydraulic Long Travel Jack(https://www.arb.com.au/recovery/hi-lift-jacks-accessories/jack/) . Den kostar en förmögenhet, men är värd vartenda öre.

Dagens punktering bjuder dock på en överraskning. När jag ska hissa ner reservdäcket, som sitter under flaket på bilen, känns det en smula ovant och jag böjer mig ner under bilen för att kika. Till min stora förvåning är det helt tomt där hjulet ska sitta. Någon har helt enkelt stulit reserven i ett obevakat ögonblick! Märkligt nog är det här den första stölden jag råkat ut för under mina fyra år i Sydafrika. Men ännu märkligare är nog att jag just på den här resan har fem hjul till på bilens flak! Det är en uppsättning standarddäck som jag bestämt mig för att köra upp till Pretoria – och ett av dem sitter snart på plats.

Die Waenhuis är en mysig restaurang som serverar bra mat.

Trött och törstig efter däckbytet svänger jag in på förträffliga restaurangen Die Waenhuis (www.facebook.com)  i Nieu-Bethesda och får en härlig söndagslunch för 140 rand.

Under lunchen funderar jag på det kloka i att fortsätta på småvägarna med ett vanligt landsvägsdäck på bilen. Beslutet blir att lämna småvägarna och köra på asfalt upp till Phillippolis där jag tänker tillbringa natten. Eftermiddagsetappen blir därför rätt odramatisk.

Die Groenhuis ligger i den lilla pittoreska orten Philippolis.

På vägen slår jag en signal till Jens FriisDie Groenhuis Guesthouse (www.diegroenhuis.co.za). Jens var journalist i Johannesburg innan han bestämde sig för att flytta hem till Phillippolis och ta över det lilla hotellet efter sina föräldrar – precis innan Coronan bröt ut. Under den hårda pandeminedstängningen i Sydafrika ägnade han tiden åt att bygga om och renovera och nu har Groenhuis plats för 20 gäster. Om några av dem är från teamet runt Discoverys dokusåpa ”Naked and Afraid” som just nu spelas in i trakten är jag inte säker på, men mycket tyder på det…

När jag på söndagskvällen får assistans av den hjälpsamma grannen Johan för att laga min punktering visar det sig att han också är kugge i TV-produktionen. Han ser till att deras fordon funkar och just nu har han ett dygn på sig att byta växellåda i en av deras bilar. Det innebär att han får stiga upp mitt i natten, köra de knappa 20 milen till Bloemfontein, plocka upp en ny växellåda, köra tillbaka och sedan skruva in den nya lådan innan det blir mörkt. Försök få den servicen på en svensk bilverkstad!

Själv kliver jag också upp väldigt tidigt på måndagsmorgonen för att köra de sista 65 milen till Pretoria och för att göra det bekvämt för mig själv väljer jag att ta denna etapp på motorvägen N1 – tråkigt, men bekvämt och snabbt.

Print Friendly, PDF & Email
Det här inlägget postades i 4x4, Bed&Breakfast, Bil- och taxiresor, Djur och natur, Mat och Dryck, Sydafrika och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *