Vill man uppleva riktiga afrikanska vildmarksområden är Namibia ett av de absolut säkraste länderna att åka till. Landet är nästan dubbelt så stort som Sverige, men har bara 2,2 miljoner invånare. Dessutom har man avsatt drygt 10 procent av landets yta till nationalparker eller reservat, jag vet inte vad motsvarande siffra är i vårt extremt miljömedvetna Sverige, men vi i vart fall väldigt, väldigt långt ifrån 10 procent…
Andra dagen i Namibia vrider vi ratten mot naturreservatet Nye Nye. Det ligger i Bushmanland i nordöstra delen av landet och är 890 000 hektar stort – som jämförelse så är det betydligt större än Sörmland och något mindre än Skåne! I norr gränsar Nye Nye till nationalparken Khaudum (som också är ett fantastiskt och ödsligt område) och i öster till Botswana.
I hela detta enorma område bor något tusental människor, de flesta koncentrerade i den minimala staden Tsumkwe som i princip består av en vägkorsning, en skola, en mack och en lodge (www.namibweb.com/tsumkwelodge.htm). Resten av befolkningen är utspridda i traditionella bushmanbyar med några få familjer i varje by. Det är med andra ord något av en sensation om man stöter någon annan människa i Nye Nye.
Det finns tre ställen där det är tillåtet att campa i hela området och under den dryga vecka vi var där såg vi inte till en enda annan tillfällig besökare.
Är det ont om människor så är djurlivet desto mer utvecklat. Här finns ett 1000-tal elefanter, några av dem är bland de absolut största som går att finna i världen idag. Stenbock, springbock, kudu, oryx, roan och eland är antiloper som är förhållandevis vanliga. Ovanpå det finns det några tusen leoparder och också en del geparder samt massor av hyenor. Spåren av lejon syns någon enstaka gång, men det finns inga stationära flockar. Krydda allt detta med massor av mindre djur samt några hundra fågelarter så har du Nye Nye i ett nötskal.
Allt det här betyder dock inte att det är lätt att hitta djuren, Nye Nye är inte en nationalpark som man anpassat för att turister lätt ska kunna se så många djur som möjligt utan här sker allt på djurens villkor och man får själv leta reda på dem. Vi tillbringade många timmar varje dag i en Toyota Landcruiser på minimala vägar och vissa dagar blev det upp till 2 mil till fots ovanpå det. Det var med andra ord inte svårt att somna på kvällen, även om adrenalinet ibland var på topp efter möten till fots med elefantflockar med små elefantkalvar och synnerligen vaksamma mödrar som inte skulle tveka en sekund att platta till oss fullständigt om de uppfattade oss som ett hot.