I måndags eftermiddag var det dags att sätta sig på planet till Europa igen. Lufthansa (www.lufthansa.com) var dagens flygvärd och bjöd inte på några överraskningar, men bra service och ett fräscht flygplan. Från Cape Town till Frankfurt flyger man med Airbus A340-300.
Jag upptäckte att rad 16 i ekonomiklass erbjuder massor av extra benutrymme och om man snabbar sig på att checka in via nätet – som öppnar 24 timmar innan avresa – ökar chanserna för att lägga rabarber på någon av dessa sju platser.
Via ett snabbt byte av plan i Frankfurt var jag framme i München (www.simply-munich.com) redan före nio på morgonen och plockade upp en hyrbil på flygplatsen.
Prins Myshkin Parkhotel ligger väldigt fint och har dessutom en utmärkt restaurang.
Nästa anhalt var det utmärkta lilla boutiquehotellet Prins Myshkin Parkhotel (www.prinzmyshkin-parkhotel.com) som ligger i en lummig förort runt en halvmil väster om Münchens centrum och på bekvämt promenadavstånd från slottet Nymphenburg.
Ett dubbelrum här kostar från runt 132 euro per natt. De har också en förträfflig restaurang med väldigt många vegetariska alternativ.
Utrustad för cykling i regn i München.
Efter incheckningen packade jag upp min hopfällbara Brompton (www.brompton.com) och styrde cykeln mot Schloss Nymphenburg för ett möte med guiden Grit Ranft. Grit bodde under några år på Lidingö och lärde sig under den tiden nästan perfekt svenska. Hon är en drömguide för en svensk i München! Hoin kan allt om staden, men kan också sätta det i perspektiv för en svensk besökare.
Huvudbyggnaden är bara en liten, liten del av Schloss Nymphenburg.
Nymphenburg (www.schloss-nymphenburg.de) byggdes i slutet av 1600-talet och var en hyllning till att Bayerns då regerande hertigpar äntligen hade fått en son. Italienska arkitekter engagerades för bygget, som sedan byggdes ut successivt över åren. Från början var slottet omgiven av en barockpark, men på 1800-talet fick den sin nuvarande engelska park. Är du det minsta intresserad av historia, muséer, slott, parker och vacker natur är det väl värt att spendera en dag här. En kul detalj är att slottets lokaler inte bara visas upp för turister, här finns också sånt som kontor och dagis för vanliga bayrare.
Pfarrei Herz Jesu – här kan man snacka om att öppna dörrarna till kyrkan står vid gavel!
Via den väldigt speciella katolska kyrkan Pfarrei Herz Jesu (www.erzbistum-muenchen.de/pfarrei/herz-jesu-muenchen), där man kan öppna hela ena gaveln på kyrkan för konserter, den lilla undangömda gravplatsen Winthirfriedhof och massor av vackra jugendbyggnader som kantar gatorna på väg in mot centrum hamnar vi sedan på Königsplatz.
Byggnaderna kring platsen uppfördes av kronprins Ludwig för att han skulle kunna visa upp sina antika samlingar. På 1930-talet blev Königsplatz central för nazisterna i Bayern och förutom massor av parader var den också platsen för det stora bokbålet 1933. Numera samlas man på minnesdagen av bålet och läser högt ur de böcker som brändes.
Här gick de som inte ville göra hitlerhälsning.
En annan diskret påminnelse om nazismen och de som spjärnade emot hittar man på Viscardigasse. Det är en liten gatstump bakom ett annat ståtligt monument – Feldherrnhalle – som också kidnappades av nazisterna. De som gick förbi monumentet förväntades göra hitlerhälsningen, men som protest smet många bakom det och ”smitvägen” är nu markerad med särskilda gatstenar.
Flygbladen som spreds av Vita Rosen finns nu förevigade i sten utanför universitetet.
Utanför universitet finns också en påminnelse om det civilkurage som en del människor visade under krigsåren. På universitetet bildades motståndsgruppen Vita Rosen kring syskonen Hans och Sophie Scholl, som båda till en början var aktiva i nazistiska ungdomsorganisationer, men efter en tid insåg vad som hände. Vita Rosen skrev flygblad och slagord mot Hitler på offentliga byggnader. De greps ganska snabbt och avrättades, men de allierande fick via en norsk biskop tag på ett exemplar av det sista flygbrevet och det spreds sedan i miljontals exemplar över Tyskland.
Eisbachvågen lockar duktiga surfare året om.
Efter närkontakten med nationalsocialismen är det ganska skönt att kunna cykla in i den engelska parken och lufta lungorna. Det här är en av de största innerstadsparkerna i världen och en kul detalj är den surfingvåg – Eisbach – som finns i en av floderna mitt i parken
Här samlas surfingentusiasterna året om för att med en rätt speciell teknik surfa den och det är definitivt inget för nybörjare, betongblocken i floden är många och nära vattenytan.
Die Goldene Bar återupptäcktes och renoverades efter en hel del eftertanke.
Precis intill Eisbach hittar du museet Haus der Kunst (www.hausderkunst.de) med spännande utställningar. Här finns även den något undangömda baren Die Goldene Bar (www.goldenebar.de).
Återigen är det nazisterna som varit i farten. De byggde baren och prydde väggarna med guldmosaiker över de länder de tänkte erövra. Efter kriget togs lokalerna över av amerikanerna och mosaikerna byggdes över och glömdes bort.
Hofbraukeller vid Wiener Platz är bara en av många Biergarten dit du kan ta med egen mat.
Vill man inte dricka öl omgiven av gyllene väggar kan man istället välja någon av de många Biergarten som finns i München. Staden delar ut tillstånden och i förutsättningarna ingår att bryggerierna säljer öl, men att de som kommer dit kan ta med sin egen mat. Med andra ord dukar besökarna ofta upp borden med egen duk och picknickmat. Eftersom borden är stora och besökarna många är det också ett naturligt sätt att träffa nya människor och för oss turister kan det ofta bli en smakbit av hemlagad bayersk mat också…
I trakterna kring Wiener Platz finns en del äldre, mindre hus bevarade.
En kul Biergarten att åka till är Hofbraukeller (www.hofbraeukeller.de) vid Wiener Platz. Det är bara några kilometer utanför centrum, men turistkoncentrationen har gått ner med många hundra procent! I det här området hittar man också ett antal hem för de som inte umgicks med hertigar och baroner förr i tiden. Nästan alla sådana hus har rivits, men just här finns några kvar och med lite fantasi ger det en liten känsla för hur det såg ut i de fattigare delarna utanför Münchens centrum.
Der låter fantastiskt! Tack så mycket!