Under längre resor händer det då och då att man tar mindre lyckade beslut. Dagens val att åka till Ungerns äldsta stad Szombathely var ett sådant.
Ont om lantliga värdshus.
I teorin såg allt lysande ut. Tre timmars lantlig bilresa från Wien till en intressant gammal stad. Jag såg i mina fantasier spännande gamla värdshus med mystiska maträtter, tandlösa tanter som rensade jordgubbar och betande kor på gröna ängar.
Den lantliga bilresan blev dock till stor del motorvägskörning i ett pannkaksplatt landskap i 35 graders värme med inköp av en tio dagars ungersk motorvägsbiljett för 15 euro som enda avbrott. Värdshusen och tanterna var någon annanstans.
Pelikanhotellet hade AC och pool.
Framme i Szombathely hamnade vi lyckligtvis på Park Hotel Pelikan (www.hotelpelikan.hu/en/ ), som hade luftkonditionering och pool där vi kunde svalka ner oss. Efter att vi fått ner kroppstemperaturen vidtog stadspromenad (fortfarande i samma utomhusvärme som normal kroppstemperatur).
I tur och ordning upplevde vi:
Seafood Tempura på ungerska. En japansk kock skulle ha valt att begå seppuku om han hade varit ansvarig.
• Seafood Tempura – som i praktiken var fiskliknande produkter dränkta i frityrsmet och friterade i olja som inte bytts på den här sidan julafton.
• Ett ödsligt torg med uppträdande av en ungersk hiphopgrupp vars skicklighet inte ens var avlägset i närheten av den som uppvisas av de som uppträder vid rödljusen i Johannesburg för att få ihop till mat för dagen.
Efter en god (men nästan smält) glass gav vi upp, promenerade hem på stekhet asfalt och sov gott i det luftkonditionerade rummet.
