Det här är nog längsta flygresan hittills i mitt liv.
Fem centimeter snö lamslog hela Europa. Heathrow stängde, Bryssel stängde, Frankfurt stängde och Charles de Gaulle (www.easycdg.com) stängde. Det blev därmed massiv trafikinfarkt i hela flygsystemet.
Vi åkte glada i hågen ut till Arlanda på måndag kväll. För att vara säkra på att inte missa vår anslutning från Paris till Madagaskar hade vi lagt in en övernattning i Paris. Det var till föga hjälp när CDG-flygplatsen stängde helt på måndag kväll. Plötsligt stod vi i kön till Air France-disken (www.airfrance.com) tillsammans med några hundra andra i varierande grad av desperation. Jag måste erkänna att jag var en smula imponerad över det tålamod de som slet bakom disken visade.
Vi togs faktiskt om hand riktigt bra. Tomas på Air France insåg vidden av problemet eftersom det inte går många flyg till Madagaskar. Han satte därför omedelbart kollegan Krister på att jobba på alternativa flighter. När vi fortfarande satt i bilen på väg hem från Arlanda ringde Krister tillbaka och meddelade att de hittat en ny möjlighet två dagar senare. Inte optimalt, men vädret kan ju faktiskt inte flygbolagen rå över.
Nu var planen att åka med fakirplanet till Paris på onsdag morgon, ta ut bagaget, åka buss till Orlyflygplatsen och sedan flyga med Corsair (www.corsairfly.com) på kvällen.
På onsdag blev det väckning 04.00, men trots att vi hade checkat in på nätet kvällen innan och var på Arlanda vid femtiden var det ingen tid över. Baggagedrop tar ju numera lika lång tid som att checka in manuellt så det är en smula svårt att förstå finessen.
Planet var ”bara” en timme försenat. Helt OK för oss som hade hela dagen på oss, men jobbigt för de 80 procent i planet som skulle vidare med tajta anslutningar.
Om du ska resa med surfbrädor se till att de inte är så långa att den inte ryms i bussen…
Den riktiga cirkusen började när vi skulle på bussen till Orly. Det utvecklade sig till en internationell konflikt när tre italienare med enorma paket med surfingbrädor försökte ta över hela bagageutrymmet. Mycket skrikande och gestikulerande, en massa fina svordomar på franska, italienska och irländska (när italienarna försökte slänga av en stadig irländares bagage och var ytterst nära att åka på spö) krävdes innan vi efter nära en timme kunde lämna CDG – utan en av italienarna som hade en bräda som var så lång att den överhuvudtaget inte gick in (tänk på att inte resa med en longboard som är längre än en flygbuss är bred). Bussen ska ta en timme, det tog två… Med långa promenader och osäkerhet om terminalerna på Orly tog hela förflyttningen från CDG till Orly nära fyra timmar, det kan vara bra att tänka på om du någon gång ska göra denna övning.
På Orly fann vi en restaurang där det var väldigt lugnt och hygglig mat till hyggliga priser. Efter det hade hela dagen otroligt nog gått och det var dags att kliva ombord på planet. Det visade sig att Corsair var ett helt OK flygbolag. De flög en modern Airbus (www.airbus.com), det var gott om plats, utmärkta säten (som alltid i Airbus, jag fattar inte att de amerikanska flygplanstillverkarna inte lär sig av konkurrenten) och allt fungerade precis som det ska. Inga överraskningar åt något håll. En överraskning var däremot att vi fick mellanlanda på Mayott, en liten ö som fortfarande tillhör Frankrike och ligger en halvtimmes flygning från Madagaskar. Jag måste erkänna att jag aldrig hört talas om ön, som såg väldigt mysig ut.
När vi klev av planet var vi ungefär de enda som hade fixat visum i förskott. Med andra ord var vi ensamma i den passkön, ett mycket bra drag när man har varit i farten ett och ett halv dygn. Madagaskar har faktiskt ett konsulat i Stockholm där visum kan fixas. De har telefonnummer 08-611 90 32.
