Hundertwasser – arkitekten som hatade räta vinklar (Wien, Österrike 30/6, 2022)

Hyresgästerna kan måla om utanför sin lägenhet om de har lust.

Den absolut största aha-upplevelse i Wien denna gång fick jag när vi upptäckte arkitekten, poeten och konstnären Friedenreich Hundertwasser. Han dog  ombord på Queen Elisabeth II år 2000 efter ett mycket produktivt liv och det känns som att han var långt före sin tid.

Det växer enorma träd från alla möjliga delar av huset.

Han var exempelvis väldigt miljömedveten och byggde nästan uteslutande med återvunna byggmaterial. Han avskydde också standardisering, släta ytor och räta vinklar. Att vandra runt på de böljande golven i hans hus är en säregen, men mycket stimulerande och lugnande upplevelse.

I Wien finner du fantastiska Hundert-wasserhaus (www.hundertwasser-haus.info/en/). Det byggdes på 1980-taket och där bor det fortfarande helt vanliga människor. Huset liknar inget annat jag sett och reglerna för vad hyresgästerna är tillåtna att göra är många, däremot är det få saker de inte får göra. Bland det de får göra är att måla och pryda fasaden utanför sin lägenhet hur de vill. Vill de plantera stora träd på balkongen är det också tillåtet! Klottra i trapphuset? Helt OK!

På Hundertwasser Village böljar golv, trappor och väggar.

Mittemot huset (som bara kan ses från utsidan om du inte lyckas lära känna någon av hyresgästerna, men de är säkert skittrötta på alla som försöker smita in med hjälp av mer eller mindre fantasifulla lögner) ligger Hundertwasser Village (www.hundertwasser-village.com/en/).

Det är en gammal däcksfabrik som byggts om i arkitektens anda och innehåller några butiker samt matställen.

De böljande golven är fascinerande, men det är ju inte utan att jag funderar lite på hur man på ett någorlunda praktiskt sätt skurar golv som går upp och ner i olika mjuka nivåer…

Fiket på museet.

Några hundra meter från huset finner du också Museum Hundertwasser   (www.kunsthauswien.com/en/),  som är byggt helt med återvunnet material. Här kan du även uppleva hur arkitekten tänker sig insidan på ett hus. Det är en hisnande upplevelse. Du kan också se många av hans konstverk som ibland ackompanjeras av hans poetiska betraktelser. De handlar ofta om hur vi bör hantera naturen och är skrämmande aktuella idag. Du kan avsluta besöket på ett trevligt litet café på gården bakom museet.

Print Friendly, PDF & Email
Publicerat i Arkitektur, Museum, Österrike, Wien | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Världens bästa stad att bo i (Bratislava, Slovakien – Wien, Österrike 29/6, 2022)

Stadshuset i Stockholm är fantastiskt på alla sätt, men för den som gillar lite äldre stilar är motsvarigheten i Wien svårslaget.

Eftersom Bratislava (www.visitbratislava.com) ligger strategiskt placerat precis på gränsen till såväl Österrike som Ungern går det blixtsnabbt till den österrikiska huvudstaden Wien (www.wien.info).

Jag måste redan nu varna för att jag är rätt partisk vad gäller Wien. Jag tycker den är en av världens absolut trevligaste städer. Här finns nästan allt man kan önska sig och lite till. Det enda som saknas är ett hav.

Det är inte konstigt att Wien tre år i rad blivit utsedd till den stad i världen som är bäst att leva i av tidningen the Economist (www.economist.com). Den senaste undersökningen publicerade bara för några dagar sedan. Tvåa i undersökningen var för övrigt Köpenhamn. Det finns några andra liknande undersökningar och i nästan alla ligger Wien väldigt högt upp.

På Mariahilferstrasse finner du allt – från lyx till lågpris.

Ska jag försöka mig på en personlig reflexion så är Wien en slags blandning av Stockholm, Berlin och Amsterdam. Mångkulturellt som Berlin, men med lite bättre ordning. Välordnat som Stockholm, men med lyckad integration. Trevligt som Amsterdam, men lite mjukare i kanterna. Wienarna själva snackar om ”Lebenskunst” – konsten att leva väl och motsvarigheten till danskarnas ”Hygge”.

Även i Wien har vi en exchange (www.homeexchange.com) och här bor vi i en charmig lägenhet i ett urgammalt gårdshus ett stenkast från shoppinggatan Mariahilferstrasse. Superbra läge och dessutom förvånansvärt enkelt att bli av med bilen i ett privat P-garage runt hörnet för 16 euro per dygn. Där får den stå under hela vistelsen. Att försöka köra i Wien är bara korkat. De allmänna färdmedlen är utmärkta.

Citykortet betalar sig snabbt.

Först ut på att-göra-listan är därför  som vanligt att köpa ett kort för kollektivtrafiken. Ett tre dygns kort kostar 17,10 euro och lägger du till en dryg tia (i euro) får du ett Vienna City Card (www.wien.info/en/travel-info/vienna-city-card), som ger rabatter på en massa sevärdheter. Är du här för första gången är det nästan ekonomiskt tjänstefel att inte köpa stadskortet.

Print Friendly, PDF & Email
Publicerat i Homeexchange, Österrike, Wien | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Trevlig liten huvudstad (Prag, Tjeckien – Bratislava, Slovakien, 28-29/6, 2022)

Glöm inte motorvägsavgiften i Slovakien.

Bilresan från den tjeckiska huvudstaden Prag (www.prague.eu) till Slovakiens huvudstad Bratislava (www.visitbratislava.com) tar fyra timmar i maklig fart, men den som har lite mer brådis kan säkert köra på tre timmar. Du behöver dock stanna till på ett sömnigt kontor vid gränsen för att lösa avgiften för motorvägarna i Slovakien. Det kostar 10 euro för 10 dagar, så det är inte särskilt ekonomiskt betungande.

Frukosten på Roset Hotel var höjdpunkten. Här fanns allt och lite till.

Vid nyår är det för övrigt 30 år sedan Tjeckoslovakien upphörde som land och förvandlades till Tjeckien samt Slovakien. Om detta var ett klokt beslut är jag inte kapabel att avgöra, men det var i vart fall ett föredömligt sätt att utan våld lösa en konflikt – i motsats till vad som hände exempelvis på Balkan.

Vi checkar in på Roset Hotel (www.rosethotel.sk) som är ett halvstort hotell med perfekt läge, stora rum, trevlig personal och lysande frukost. De har också ett bra gym, men designen av rummen lider fortfarande en smula av ”bakom-järnridån-tänk”.

Bratislava är en trevlig stad att strosa runt i och det är aldrig långt till mat och dryck.

Med sin dryga halvmiljonen invånare (varav alla vi stöter på är jättetrevliga!) är Bratislava en av de mindre huvudstäderna i Europa och det är självfallet en fördel när man som vi bara har ett dygn i staden.

Under två halvdagar blir det snabbtitt på Presidentpalatset, Slottet (www.bratislava-hrad.sk), Gamla Stan, Donau och ett par kyrkor.

Renovering av slottet i Bratislava var klar 2010.

Slottet är värt en egen liten historia. Mycket tidigt (troligen runt 500 år före Kristus) byggdes här en befästning i sten. Skälet var enkelt – i Bratislava möttes många handelsvägar, till exempel passerade den så kallade ”Bärstensleden”, som gick ända från Östersjökusten till Italien. De som behärskade området kunde med andra ord håva in bra med pengar från de som ville passera.

Slottet utvidgades sedan successivt, men började falla i glömska i början av 1800-talet. På 1950-talet var förfallet totalt, men man tog då det kloka beslutet att bygga upp/renovera istället för att riva hela klabbet, vilket många förespråkade. Byggarbetena startade i slutet av 1950-talet, men först 2010 var allt hela klart. Nu ser slottet ut ungefär som det gjorde på 1700-talet.

Gamla Stan är förresten en ovanligt trevlig historisk stadsdel, den är inte särskilt stor, men välbevarad med gott om gågator, mysiga restauranger och småbutiker.

Vid kajen ligger hotellpråmar och härifrån går också båtar till Wien.

Tyvärr har man inte utnyttjat stränderna runt Donau särskilt bra. Här finns ett promenadstråk, utflyktsbåtar, någon hotellpråm och någon enstaka flytande restaurang, ingen av dessa ser särskilt lockande ut. Från kajen vi Donau avgår också båtar som tar den som vill färdas på vattnet till Wien. Trippen tar ungefär en och hel timme och kostar 30-40 euro beroende på när man vill åka.

Print Friendly, PDF & Email
Publicerat i Arkitektur, Bil- och taxiresor, Bratislava, Historia, Hotell, Slovakien | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Andrahandsshopping i lyxklass och mystiska husnummer (Prag, Tjeckien, 27/6, 2022)

På Parizska hittar du alla lyxmärken.

Prag är inte bara en högborg för de som gillar mat, öl och historiska byggnader. Idag står också shopping högt upp på många besökares önskelistor, eftersom staden bjuder på många prisvärda affärer.

De vanliga affärerna är inte svåra att hitta och inte heller lyxmärkena, som alla ligger på eller runt gatan Parizska. Däremot är det lite knepigare att hitta lyxmärkena till lägre priser. Jag ska därför tipsa om ett par diskreta affärer där du kan hitta de allra dyraste modemärkena till bra priser.

I den här diskreta miljön kan du shoppa andrahandsväskor.

Vad Luxury Bags (www.luxurybags.eu) sysslar med är lätt att förstå, men de har också en kul historia. Verksamheten startades av fyra kamrater i en studentkorridor i mitten av 2000-talet och affärsidén var från början att hyra ut märkeshandväskor till de som inte hade råd att köpa dem. Ganska snart började kunderna höra sig för om det inte gick att köpa väskor och därmed var andrahandsförsäljningen av märkesväskor i full gång. Nu finns det hundratals väskor i lager.

Väskor är fortfarande basen, men skor, accessoarer och smycken går också att finna i den mycket diskret belägna lokalen på Parizska 11. När du kommer till den uppgivna adressen får du titta ordentligt på porttelefonen för att hitta företaget, som ligger fyra trappor upp i det mycket vackra huset.

Hela sortimentet finns inte i utställningslokalen. Det bästa är att kolla sortimentet på deras utmärkta hemsida och sedan berätta vad du vill titta på, så plockar de glatt fram det åt dig. Hela upplevelsen känns lite som att vara i en exklusiv lägenhet och kika på märkesprodukter.

Inte långt från Luxury Bags, på Petrské náměstí 1186/1, finner du The Vintage (www.thevintageprague.com).

Koncentrera dig på den blå skylten för att hitta rätt adress i Prag.

Här kan det förresten vara på sin plats att förklara det märkliga hus/gatunumreringssystemet i Prag. Varje hus har en röd och en blå skylt med olika nummer. Den röda skylten är själva husets nummer och har inget med gatunumret att göra. Generellt kan man säga att ju äldre ett hus är desto lägre är det röda numret. Du ska dock koncentrera dig på det blå numret (det som kommer efter snedstrecket) om du vill hitta rätt. Varför man fortfarande har de röda numren på husen är för mig ett fullkomligt mysterium.

Många anser för övrigt att det var den franske kejsaren Napoleon som hittade på det här med gatunummer. Det var det inte. Det var faktiskt i Prag man kom på det. Det gjorde man redan år 1770, 30 år innan Napoleon introducerade sin variant.

The Vintage är en väldigt trevlig affär.

För att komma till The Vintage siktar du med andra ord på Petrské náměstí 1 och inte 1186. När du hittat dit möts du av den trevlige sydkoreanske ägaren Kevin som har en brokig bakgrund. Först tillbringade han 20 år i Kalifornien, sedan blev det Spanien och nu är han alltså i Prag. I hans läckert designade lilla butik finns ett väl utvalt sortiment modemärken i vintagetappning med fokus på kläder.

Om du letar efter mindre exklusiva andrahandsaffärer finns det ett stort antal i Prag, många av dem ligger i stadsdelen Karlin och de allra flesta är dessutom häpnadsväckande välorganiserade – röda blusar på ett ställe, gröna kjolar på ett annat, herrjeans på ett tredje, etc. Allt i storleksordning. Betydligt bättre uppstyrt än husnumreringen…

Lycka till med shoppingen!

Print Friendly, PDF & Email
Publicerat i Kläder, Prag, Tjeckien | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Karlin är Prags hippaste stadsdel (Berlin, Tyskland – Prag, Tjeckien, 24/6, 2022)

En omväg i Polen gör att resan mellan Berlin och Prag tar dubbelt så lång tid som normalt.

Näst på besökslistan står Tjeckiens huvudstad Prag. Om man kör raka spåret och har en bra Autobahndag tar det drygt tre timmar. Vi fastnar dock först i vägarbeten i Berlin, därefter i en jättekö på Autobahn och bestämmer oss till sist för att ta en omväg via Polen för att slippa sitta i avgaserna på motorvägen. Därför tar vår resa runt sex timmar, men då får vi i gengäld se en del av landsbygden i östra Tyskland, Polen och Tjeckien. Inget dumt alternativ.

Mitt i Karlin.

I Prag bor vi i en privat lägenhet i den hippa stadsdelen Karlin som vi hittat via husbytessiten Homeexchange (www.homeexchange.com). Den ligger perfekt invid ett litet torg vid tunnelbanestationen Krizikova.

Karlin är ett gammalt arbetar- och industriområde och lite speciellt eftersom det är så tydligt geografiskt avgränsat. Västerut börjar Gamla Stan, i norr ligger floden Moldau (Vltava på tjeckiska), i söder det tvärbranta berget Vitkov och österut börjar staden sakta tunnas ut.

Från toppen av Viktov är utsikten strålande.

Det går en brant gång- och cykeltunnel rakt igenom Vitkov till den södra sidan av berget. De som orkar fortsätta upp på berget finner en fantastisk park med strålande utsikt över hela Prag. Perfekt både för picknick och tuff jogging.

I Karlin finns allt man kan önska sig och lite till (utom urgamla historiska byggnader). Här finns härliga restauranger, coola barer, hippa klubbar och vintagebutiker. Lite som Neukölln i Berlin. Om jag måste göra en jämförelse med Stockholm skulle jag säga att det närmaste man kommer är SoFo. Fast Karlin är förstås trevligare, mindre pretentiöst och otroligt mycket billigare.

Streetfood vid Karlinske Square.

Karlinske Square i parken runt kyrkan Church of Saints Cyril and Methodius hålls också marknaden i Karlin varje fredag (och ibland på söndagarna har man en större streetfoodfestival). Här finns massor av mat och dryck, både att köpa med sig och att avnjuta på plats.

Märkligt nog hittar rätt få turister hit trots att det går att hitta ett hyggligt dubbelrum från 600 svenska kronor och uppåt i Karlin. Det finns också ett rätt stort utbud av lägenheter att hyra om man är en större grupp.

Print Friendly, PDF & Email
Publicerat i Arkitektur, Bil- och taxiresor, Historia, Homeexchange, Mat och Dryck, Prag, Tjeckien, Trädgårdar | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Favoritrestauranger i Neukölln (Berlin, Tyskland, 14-23/6,2022)

Den här dryga veckans Berlinvistelse har varit fylld av möten och jobb, men några små nöjen har smugit sig in. Därför vill jag gärna berätta om ett par favoritrestauranger i min ”hemtrakt” Neukölln.

Det slumpar sig så att en är en riktigt billig snabbrestaurang och den andra en rätt dyr (med Neuköllnmått…) restaurang där du måste ha gott om tid för att njuta av upplevelsen.

Falafel Jakoub har växt och nu har de till och med en riktig skylt.

Låt oss börja i den billiga änden. Vi hamnar då på Falafel Jakoub (https://falafeljakoub.eatbu.com/?lang=en) på Weserstrasse 14.

Här kan det förresten vara på sin plats att skjuta in en förklaring av gatunumren i Berlin. En del gator i staden har så kallad ”hästskonumrering”. Det betyder att man börjar på nummer 1 i början av gatan och sedan går hela vägen upp på ena sidan där numreringen vänder och går uppåt åt andra hållet. Weserstrasse är en sådan gata, mittemot Falafel Jakoubs nummer 14 ligger till exempel Weserstrasse 203. Synnerligen förvirrande.

Men åter till maten på Jakoubs. Restaurangen började som ett mycket anspråkslöst hål i väggen. Med tiden har verksamheten växt och nu finns det både bord på trottoaren och en liten enkel servering inomhus. Allt beställs dock fortfarande över disk.

Det finns en massa tillbehör om du vill ha mer än bara en enkel schwarma eller falafel i bröd.

Paradrätten är i mina ögon deras Schawarma, som på Jakoubs är kyckling som grillas sakta på det stående spettet. Priset för en Schawarma är oslagbara tre euro och är du inte vrålhungrig är det en fullt acceptabel lunch eller middag.

Deras falafel är också mycket god, mycket beroende på att de har en jämn ström av kunder och kikärtsbollarna därför alltid är nyfriterade. De har också härliga tallrikar med en massa olika grönsaker och röror.

På kvällarna (de har öppet till 03.00 på fredag och lördag) kan kön stundtals bli lång, men det är värt väntan. Ett tips om ni är ett sällskap är att utse in inköpare, sedan kan resten av gänget gå till någon av de många utomhusbarer som ligger inom snubbelavstånd.

Sippi är betydligt trevligare än vad den här bilden antyder…

Italienska Osteria Sippi på Sandelstrasse 10A är raka motsatsen till Jakoubi. Här serveras vällagad italiensk mat och det tar tiiiid. Det gör dock ingenting eftersom Sippi är en sån där restaurang där man omedelbart känner sig hemma. Trots att det ofta är full rulle har personalen alltid en stund över för att prata, tipsa och bara vara allmänt nyfiken. Otroligt trevligt.

Sippis meny är inte jättelång, men allt är mycket vällagat – oavsett om det är pasta med kanin, krämig risotto eller entrecote på argentinskt kött. Och missa inte tiramisun om du är lagd åt det hållet, storleken är sådan att den med fördel kan delas på två.

Vinlistan är också imponerande och ber du om råd kan du vara säker på att få något som passar till det du äter.

Boka bord, särskilt om du vill sitta ute en varm sommarkväll. Du kan också hänga i baren, ta ett glas vin och prata med personal och andra gäster.

Print Friendly, PDF & Email
Publicerat i Berlin, Mat och Dryck, Tyskland | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Snabbaste vägen till Berlin (Köpenhamn, Danmark – Berlin, Tyskland, 13/6, 2022)

Utsikten från kyrkan är spektakulär.

Det blir tidigt uppstigning på Wakeup Copenhagen (www.wakeupcopenhagen.dk) på Carsten Niebuhrs Gade för att hinna med lite mer av Köpenhamn innan avfärden till Berlin, som står näst på besökslistan.

Vi håller oss i huvudsak på västra sidan av stan – i Christianshavn och Holmen. Först på listan står Vor Frelsers Kirke (www.vorfrelserskirke.dk) där de icke höjdrädda kan klättra ända upp till toppen och få en fantastisk utsikt.

Frukost blir det på Christiania där det rensats upp rejält. Förutom enstaka tämligen uppenbara langare i rätt risigt skick känns det som vilken stadsdel som helst i Köpenhamn.

Operan är värd ett besök.

Sist ut på att-se-listan i Köpenhamn denna gång är det spektakulära operahuset (www.kglteater.dk) som ligger långt ut på Holmen och betalades av A.P. Møller och Chastine Mc-Kinney Møller Foundation. Nu jobbar man som bäst med att anlägga en fantastisk park (om man får tro 3D-skisserna som hänger på planket som hägnar in den gigantiska byggarbetsplatsen).

Från operan blir det snabbpromenad tillbaka till hotellet och den stora förvaringsbox som svalt allt vårt bagage. Sedan bär det av mot Gedser och Scandlines (www.scandlines.com) färja över till Rostock. Fördelen med den här färjan (jämfört med Rödby-Puttgarten) är att man kapar 18 mils ointressant körning i Tyskland och har gott om tid för att äta lunch på färjan. Inte för att maten är något att skryta om (snarare tvärtom…), men det är skönt att slippa slänga i sig den.

Print Friendly, PDF & Email
Publicerat i Arkitektur, Båtresor, Danmark, Hotell, Köpenhamn, Musik | Etiketter , , , , , , , | 2 kommentarer

Liten bil, litet rum och gigantisk musselportion (Stockholm, Sverige – Köpenhamn, Danmark, 12/6, 2022)

Efter en del administrativt arbete i Stockholm är det dags för att börja den långa road trippen i Europa. Först ut på listan över resmål är Köpenhamn.

Toyota Agyo – liten och därför naggade god.

För färden har jag valt (ja, i ärlighetens namn var valen kanske inte så många…) en Toyota Aygo (www.toyota.se). Det finns många skäl till det; den är liten och lätt att parkera i överfulla storstäder, den drar löjligt lite bensin och är trots sin litenhet en väldigt bekväm bil med fyra dörra. Och när man kan packa i baksätet gör det ju inte så mycket att bagageutrymmet är mer lämpat för två portföljer än resväskor.

Rummen är minimala, men moderna, fräscha och har väldigt skön säng. Obama ser vi inte till, han bor nog lite flottare.

Eftersom vi bara ska sova en natt väljer vi hotellkedjan Wakeup Copenhagen   (www.wakeupcopenhagen.dk)  på Carsten Niebuhrs Gade. Wakeup är ett koncept där rummen är minimala, men där man ändå lyckats få in allting som behövs för en bekväm natt. I det ganska hotelldyra Köpenhamn är 800 danska kronor nästan ett fynd.

I incheckningen konstaterar de att vi kom rätt dag. Igår var Barack Obama på blixtbesök på konferenscentret vägg i vägg med hotellet och det rådde kaos i kvarteret. ”Jag blev kroppsvisiterad när jag gick ut för att slänga sopor i vår container”, skrattar den glade dansk som tar hand om oss.

Största musselportionen någonsin.

Efter incheckningen blir det en snabb promenad efter vattnet till läckra The Royal Danish Playhouse (www.kglteater.dk) där vi har biljetter till en elevföreställning i dans. Kanske inte det mest spännande jag sett i mitt liv, men ändå en kul twist på en lång dag.

Som avslutning blir det en snabb middag på Restaurant Galionen på turiststråket i Nyhavn. Jag äter en förträfflig Moule Mariniere och portionen är den största jag sett – förmodligen för att de är på väg att stänga och just denna rätt inte är något som går att spara.

Print Friendly, PDF & Email
Publicerat i Bil- och taxiresor, Danmark, Dans, Hotell, Köpenhamn, Mat och Dryck | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Stökig flygresa via Istanbul (Johannesburg, Sydafrika – Stockholm, Sverige, 30-31/5, 2022)

Äntligen börjar världen öppna upp sig igen och det är dags för den första längre resan i Europa på mycket länge. 13 länder på sex veckor står på tidsschemat.

Men först behöver jag ta mig från Sydafrika till Sverige och det ska det turkiska jättebolaget Turkish Airlines (www.turkishairlines.com) ombesörja. De jobbar på samma sätt som många andra stora konkurrenter, det vill säga att nästan alla hamnar på deras stora hub i Istanbul för vidare befordran till slutdestinationen.

De har tyvärr också tagit över en del av lågprisbolagens later. När jag checkar in på nätet kan jag till exempel inte bestämma om jag vill ha gång- eller fönsterplats utan att betala extra för det. Lyckligtvis fixar en vänlig dam det när jag checkar in i Johannesburg.

Flygturen från Johannesburg till Istanbul tar nio timmar och är kanske inte den bekvämaste flygning jag gjort. Det är trångt, proppfullt och säten som känns som att de tagits från en sportbil från 50-talet – stenhårt. På plussidan finns bra mat (jag har beställt asiatisk vegetarisk mat och förutom att den är god får jag den före alla andra, vilket är en fördel när det är trångt om armbågsutrymme), utmärkt underhållningsutbud och USB-laddare för telefoner, hörlurar och annat elektroniskt ressällskap.

Istanbuls nya flygplats ä.r gigantisk

Istanbuls nya flygplats är gigantisk, men föredömligt enkel att hitta på. Gott om utrymme, superbra skyltat och busenkelt att få gratis Wifi. Det är bara att dra passet i en av de hundratals små ”kiosker” som finns överallt. Fyra timmar bjussar TurkTelecom på.

Här finns också en jättelik lounge (www.igapass.com) som man kan använda med de flesta oberoende loungekort. Även här är det gott om plats, men väldigt tunn stoppning på stolarna (som dessutom lutar framåt…) – kanske för att man inte ska somna innan det är dags att stiga ombord på anslutningen. På taxfreesidan finns alla stora internationella lyxmärken och en hel del andra.

Den kortare flygningen från Istanbul till Stockholm blir betydligt stökigare. Det är uppenbart att många av resenärerna aldrig satt sin fot på ett flygplan förut. Ombordpersonalens instruktioner struntar de fullständigt i och när vi landar blir det mer eller mindre kaos. Väldigt segt när man rest i väldigt många timmar. En ensam flygvärdinna i flugviktsklassen är den enda som försöker styra upp kaoset. Hennes manliga kollegor håller sig lägligt undan i främre delen av kabinen och visar sig först när polisen måste gå ombord för att få ordning på det hela.

Print Friendly, PDF & Email
Publicerat i Flygresor, Turkiet | Etiketter | Lämna en kommentar

Loziba – drömmen om ett nytt, vilt Big Five-reservat (18-21/5, 2022, Loziba, Vryheid, Sydafrika)

Förhoppningsvis kan elefanterna i Loziba räddas.

Sydafrika är fullt av vilda djur, men de allra flesta finns i inhägnade områden, som privata gamefarms och nationalparker. Här och var finns det dock representanter för ”The Big Five” (lejon, leopard, elefant, noshörning och buffel) som lever helt i frihet. Ett exempel är en elefanthjord på ett knappt 40-tal djur som för många år sedan sedan rev ner ett staket och nu lever i ett vilt och svårtillgängligt område i delstaten KwaZulu-Natal.

Elefanterna skulle egentligen ha avlivats eftersom de då och då söker sig till byarna i trakten och ställer till med skador på jordbruken.

På väg till Loziba på en av de största vägarna i området…

Nu ser det dock ut som att det populära begreppet rewilding kan rädda elefanterna. Rewilding är ett av nyckelorden när man pratar om att rädda hotade djurarter i Sydafrika och innebär att man försöker återställa den ursprungliga floran och faunan.

Ett mycket spännande sådant projekt är Loziba Wildlife Reserve (www.loziba.com). Loziba ligger mitt i det historiska Zulu-kungadömet i KwaZulu-Natal, inte så långt från den lilla staden Vryheid, ungefär fem timmars körning från Johannesburg. Namnet kan spåras till krigarkungen Mzilikazis favorithustru. Det är just i Loziba elefanterna håller till.

Grant Fowlds vid en av floderna i Loziba.

Försöken att förvandla Loziba till ett första klassens viltreservat drivs av en samling entusiaster med bland andra Grant Fowlds i spetsen. Grant har skrivit ett par böcker i ämnet och jobbar hängivet med att bland annat rädda noshörningar via föreningen Project Rhino (www.projectrhinokzn.org), som har som främsta prioritet att rädda noshörningarna.

Loziba har ett helt perfekt habitat för svarta noshörningar, som är den mest hotade av de två arterna. Svarta noshörningar är så kallade browsers. Det innebär att deras främsta föda är buskar – och sådana finns det hur många som helst av på Loziba. De är nu så många att det börjar bli svårt att ta sig fram på de vägar som finns i området.

Vägarna på Loziba är bland svåra att hitta.

Loziba siktar i första skedet på en storlek på runt 30 000 hektar (som jämförelse kan nämnas att den privatperson i Sverige som äger mest skog har cirka 20 000 hektar norrländsk skog). 40 000 hektar är dock inte ett orealistiskt mål och här finns också möjligheten att på sikt koppla ihop Loziba med Babanango (www.babanango.co.za), ett reservat som ägs av en tysk miljardär och är cirka 20 000 hektar stort. Du kan läsa mer om det reservatet genom att klicka här.

Än så länge är Loziba en dröm, men förhoppningen är att man snart ska ha fått ihop tillräckligt med mark för att kunna börja sätta upp staket och återetablera alla The Big Five i området. Redan nu har projektgruppen bakom Loziba köpt ett par farmer.

Den så kallade amfiteatern är ett av de märkliga naturfenomenen på Loziba.

Man har också fått med sig fyra av byarna som äger mark i området och som ligger runt det som ska bli Loziba. En av morötterna för byarna är att Loziba kan skapa sysselsättning och utveckling i det mycket fattiga området. Idag är arbetslösheten skyhög och byarna har stora problem med infrastruktur, vatten och energi.

Jag besökte under ett par dagar Mawana Game Reserve, som är en central del i det område som förhoppningsvis ska bli Loziba. Det är den största farmen i området. Naturen är fantastisk, vattentillgången är god och här finns massor av vilt. Kort sagt perfekta förutsättningar.

Högslätten på Mawana.

Ett av de intressantaste områdena på Mawana är ett berg med samma namn som farmen. Efter en brant stigning hamnar man på ungefär 1100 meters höjd och här breder en stor platå ut sig. Höghöjdsslätten för tankarna till östafrikanska savanner och det är inte svårt att föreställa sig lejon som vilar i det höga gula gräset. Från toppen av berget är utsikten makalös och i den branta sluttningen finns också en stor grotta dom säkert varit tillflyktsort för människor under mycket lång tid.

Jag hjälper gärna till med kontakter runt Loziba.

Loziba kommer att behöva stöd utifrån för att göra verklighet av drömmen. Vill du veta mer eller stödja projektet kan du ta kontakt med mig på clas@tripant.comså ska jag se till att hjälpa till.

Print Friendly, PDF & Email
Publicerat i 4x4, Djur och natur, Safari, Sydafrika | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar